En billig ursäkt för att motarbeta vindkraft
Centerpartiet: Regeringens argument för att säga nej håller inte
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-11-13 13.36
DEBATT. Tidöregeringens besked om att skrota 13 av 14 ansökningar om havsbaserad vindkraft i Östersjön är inget annat än ett dråpslag för elektrifieringen av Sverige.
Att det förändrade säkerhetsläget helt och hållet ska utesluta havsbaserad vindkraft är ett argument som inte håller. Behovet av samexistens mellan olika intressen inom samma geografiska område är stort. Det finns både tekniska och samverkanslösningar mellan försvaret, vindkraften och industrin i andra länder som möjliggör samexistens.
Vi ser nu att Ebba Busch (KD) och Romina Pourmokhtari (L) försöker skifta fokus från kritiken som kommit från både oppositionen och branschföretagen, genom att själva presentera två myndighetsuppdrag.
Myndighetsuppdragen, att ta fram tydligare incitament för hur befintlig och nytillkommen elproduktion ska bidra till ett robust elsystem, är säkert bra.
Men de löser inte den akuta elbristen som råder här och nu. De löser heller inte den enorma efterfrågan på förnybar energi som den gröna industrin och näringslivet efterfrågar.
Bristen på fossilfri el har fått flera gröna projekt att sättas på paus eller avslutas. Bland annat senarelägger Volvo lastvagnar sin batterifabrik, Vattenfall lägger havsvindprojektet Kriegers Flak på is och LKAB pausar jätteprojektet med den fossila järnsvampen.
Att Sveriges säkerhet alltid ska gå först är självklart. Men här väljer regeringen den enkla vägen – att skrota samtliga planerade projekt – i stället för att lära av grannländer och andra Nato-medlemmar runt Östersjön, som Tyskland och Polen.
Regeringen skrev så sent som i april, tillsammans med övriga Östersjöländer, under en deklaration om att bygga ut havsvinden i just Östersjön. Säkerhetsläget må förändras konstant, men sedan april är mycket sig likt.
Det måste finnas vägar till samexistens, och regeringen får inte låta en målkonflikt utesluta det ena eller det andra helt och hållet.
Totalförsvarets forskningsinstitut har gjort en utmärkt genomgång kring möjligheterna med samexistens och radar upp exempel från vår omvärld där försvarsmakt och vindkraftsbolag enas och stärker varandra.
Men i stället för att ge Försvarsmakten i uppdrag att tillsammans med vindkraftbranschen, Energimyndigheten och försvarsindustrin hitta lösningar har man gett upp
Låt för all del Försvarsmakten sätta villkoren för att de ska kunna säga ja till ansökningar och projekt. Låt dem komma in tidigare i processen och i uppdraget att identifiera och peka ut vilka platser som det ur ett säkerhetsperspektiv är grönt att bygga havsvindkraft på.
Men i stället för att ge Försvarsmakten i uppdrag att tillsammans med vindkraftbranschen, Energimyndigheten och försvarsindustrin sitta ner och gemensamt hitta lösningar har man gett upp.
Resultatet blir att Sverige nu låser sig fast i ett beroende av fossila bränslen från stater som Ryssland, samtidigt som vi fyller Putins krigskassa.
Försvarsberedningen har länge varit överens om att omställningen till förnybar el kan ge fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv.
Ändå har regeringen olyckligt nog inte med formuleringar kring det i totalförsvarspropositionen.
Sverige är i stort behov av mer elproduktion här och nu. Inte först om ett par decennium när regeringens hårt subventionerade kärnkraft kan stå färdig. Det är sorgligt att projekt som driver den gröna omställningen och nyindustrialiseringen framåt tvingas till beslut som dessa.
Men det kommer tyvärr inte som någon överraskning, snarare som ett brev på posten.
Vi kan inte ha det så här längre.
Det är hög tid för Tidöregeringen att lyssna in andra perspektiv än sina egna, som tycks eka innanför regeringskansliets fyra väggar.
Vill man hitta lösningar på de problem som Försvarsmakten lyfter, finns dem. Vill man bygga förnybar el här och nu, kan man det. Tyvärr gör regeringen inget av det.
Och prislappen för regeringens misslyckande får svenska folket, branschen, näringslivet och den gröna omställningen stå för i form av höga elpriser i söder, förlorade jobb i väst och en hotad industrialisering i norr.
Dessutom fortsätter vårt beroende av fossila bränslen från skurkstater som Ryssland, vilket är geo- och säkerhetspolitiskt vansinne.
Det är dags för regeringen att tänka om!
Muharrem Demirok, partiledare (C)
Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson (C)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.