Coronagenerationen måste få plugga ifatt
Debattörerna: Ge besked om hur elever ska kunna ta igen kunskapstappet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-02-17 | Publicerad 2021-02-14
DEBATT. När spanska sjukan för drygt hundra år sedan vandrade runt jorden var det uppenbart att de unga drabbades hårdast. I den nya pandemin sägs det att de unga klarar sig bättre.
Det är förstås sant om man talar om lidande, sjukdom och död. Men lika sant är att coronagenerationen har drabbats av ett kunskapstapp vars långsiktiga konsekvenser vi ännu inte har sett de fulla effekterna av. Troligen påverkar det de ungas arbetskraftsdeltagande, hälsa och välstånd under många decennier fram i tiden.
Kunskapstappet beror bland annat på dramatiskt ökad frånvaro bland elever och lärare. Den distansundervisning som både elever och lärare med kort varsel fått anpassa sig till leder också till sämre inlärningsresultat än vad som annars hade varit fallet.
Även om Sverige ligger långt fram i teknisk utveckling så skiljer sig hemförhållandena åt. Det kan handla om allt från säker bredbandsuppkoppling, tillgång till en lugn studiemiljö och uppbackning från föräldrar.
De skiftande villkoren drabbar hårdast de elever som behöver mer stöd än andra. Det bidrar därmed till att ytterligare urholka skolans likvärdighet.
Många elever uttrycker att de inte på samma sätt som tidigare haft möjlighet att göra det där lilla extra. Att de går miste om det där lärandet som sker genom dynamiken i klassrummet mellan en skicklig lärare och eleverna. Så tyvärr drabbas så gott som samtliga elever av problem genom distansundervisningen.
Kunskapstappet måste i möjligaste mån tas igen, framförallt för högstadie- och gymnasieungdomar. Det är förstås inget som kan ske mitt under en ödesdiger pandemi men vi måste så snart som möjligt få ansvariga politiker att ge besked om hur det ska gå till. En post-coronastrategi för skolan kan inte vänta.
Elever, lärare och skolledare önskar inget hellre än att möta varandra i skolan. Den dynamik som uppstår i det personliga mötet är något helt annat än det man kan åstadkomma på distans. Men för att skolor överhuvudtaget ska kunna hållas öppna måste huvudmännen se till att det verkligen finns möjligheter att hålla avstånd och att det finns tillgång till skyddsutrustning både för elever och personal.
Allmänna råd om att möblera luftigt duger inte när skolverkligheten är en helt annan.
För att minimera utbildningsskulden är det helt avgörande att lärare nu får möjlighet att ägna sig åt undervisningen och att skolledare kan fokusera det uppdrag de har enligt skollag och läroplaner.
Uppgifter som inte har ett direkt samband med undervisning eller elevhälsa måste omedelbart skalas bort. Detta måste gälla oavsett om skolor hålls öppna eller ej.
Alla elever som lämnar gymnasieskolan i år och avgångseleverna i fjol borde tillåtas läsa om kurser på komvux inom ramen för ordinarie klassrumsundervisning. Detta även om de har ett godkänt betyg. Dessutom borde de slippa avgiften för att pröva betyg på komvux.
Regeringen bör även överväga möjligheterna att låta dessa generationer få söka till högre utbildning i en egen kvot för att inte ytterligare försämra deras framtidsutsikter.
Utbildning spelar en helt avgörande roll för både människors och samhällets utveckling. De jobb som var vanliga för hundra år sedan är sedan länge borta.
Då letade ungdomar jobb som springschas eller piga. Nu funderar de kanske på vilka vägar man ska ta för att bli fysioterapeut eller AI-specialist. Vad pandemin till slut kommer att kosta oss beror helt på hur den slår mot de ungdomar som befinner sig på steget in i vuxenlivet.
Detta steg får de inte ta utan att ha ordentligt på fötterna i form av en gedigen kunskapsbas.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
Josefine Fälth, ordförande Sveriges elevkårer
Lilian Helgason, ordförande Sveriges elevråd
Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.