EU spärrar också in flyktingar i burar
Om inte regeringen infört den tillfälliga lagen hade Zahra kunnat få stanna, skriver debattören
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-06-28
DEBATT. Den senaste veckan har vi kunnat följa den amerikanska debatten sedan det uppdagats att barn på flykt skiljs från sina föräldrar och spärras in i burar. Horribla videoklipp har cirkulerat och nyhetsankare har gråtit under sina rapporteringar. Trump har nu ändrat sig och låter familjer vara tillsammans, men likväl kommer människor att spärras in i burar.
Aftonbladets Susanna Kierkegaard påpekade mycket riktigt att även EU för en inhuman flyktingpolitik och frågade sig när EU ska börja sätta barn i burar.
Det sorgliga är att flera EU-länder redan spärrar in flyktingar i burar och containrar. Det hände redan 2015 i Ungern och några år senare i Grekland. Jag och Christina Höj Larsen skrev om det för drygt ett år sedan men nästan inga medier lyfte frågan då.
Här hemma i Sverige har regeringen genom den så kallade tillfälliga lagen stoppat familjeåterföreningar och tagit bort permanenta uppehållstillstånd. Dessutom har kategorin ”övriga skyddsbehövande” tagits bort helt och möjligheten att få uppehållstillstånd genom ”ömmande omständigheter” inskränkts.
Att få uppehållstillstånd genom ”synnerligen ömmande omständigheter” eller för barn ”särskilt ömmande omständigheter”, alltså humanitära skäl, är numera nästintill omöjligt. Det sistnämnda handlar om livsfarligt sjuka personer, familjehemsplacerade barn, svårt handikappade och traumatiserade barn.
Norrköpings tidningar rapporterar om tolvåriga Zahra som ska utvisas ensam till Afghanistan till en familj i hennes släkt som misshandlat henne.
Zahra hade, om inte Socialdemokraterna och Miljöpartiet infört den tillfälliga lagen, förmodligen kunnat få ett permanent uppehållstillstånd på grund av hennes särskilt ömmande omständigheter. Nu ska hon i stället utvisas.
Jag har som huvudförhandlare för EU-parlamentet lett förhandlingarna gentemot medlemsländerna om ett europeiskt kvotflyktingsystem. Lagförslaget är det enda av de sju asyllagförslag på bordet som handlar om att skapa en laglig och säker väg till Europa. Att införa en laglig flyktväg är en absolut nödvändighet om vi vill ha ett humanitärt system för migration.
Den gångna veckan har det slutligen blivit klart att rådet, där Sveriges regering är representerad, inte kan enas om ett humanitärt kvotflyktingsystem.
Jag har flera gånger kontaktat den svenska regeringen för att uppmana dem att arbeta för att de och de andra länderna i rådet ska stödja förlaget om ett humanitärt system, men intresset har varit ljumt.
För några dagar sedan meddelades rådet att dessa och andra lagförslag bromsas. Vi vet inte hur länge.
Sveriges regering är inte ensamt ansvarig för detta misslyckande, men det är tydligt att den inte tryckt på för ett humanitärt system och till och med stött idén att använda kvotflyktingsystemet som ett påtryckningsmedel gentemot länder utanför EU för att stoppa flyktingar.
På fredag träffas ledarna för EU:s medlemsländer i Europeiska rådet för att besluta om vägen framåt för de flyktingpolitiska lagförslag som just nu ligger på bordet. Det ser minst sagt dystert ut. I stället för att skapa ett system där ansvaret att ta emot flyktingar på ett rättssäkert och värdigt sätt fördelas bland EU:s medlemsländer, ser det nu ut som om ledarna vill vältra över ansvaret på länder utanför EU.
Bland annat vill rådet att läger ska upprättas utanför EU:s gränser, à la Australien. Det är cyniskt, ovärdigt och går ut på att flyktingar aldrig ens ska kunna nå EU. Det är ett förslag som det bara för några år sedan skulle vara otänkbart för de flesta partier utom Sverigedemokrater, Le Pen och Lega Nord att ställa sig bakom.
Men nu är vi alltså i en situation där asylläger långt bortom vår insyn och kontroll verkar vara en bra idé för en lång rad regeringar i EU. Frågan är var vår S- och MP-regering står. Hittills har varken statsminister Löfven eller migrationsminister Fritzon tagit avstånd från idén.
Vi har också en situation där det alltså är okej att separera barn från föräldrar, skicka tillbaka ensamma barn till konflikthärdar och låta människor leva i ovisshet med tillfälliga uppehållstillstånd som varken gynnar individen eller integrationen. Därför har vi i EU ingen anledning att slå oss för bröstet när vi jämför vår flyktingpolitik med USA:s.
Jag uppmanar Sverige och alla andra EU-länder att inte gå Trumps och USA:s väg, den väg som ni redan slagit in på. Än finns det tid att vända skutan och börja stifta humana flyktinglagar som vi kan vara stolta över. Men det är ont om tid, vi behöver en ny flyktingpolitik nu.
Malin Björk, EU-parlamentariker Vänsterpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel