Handlar om locka till sig resursstarka elever
Slutreplik från HP Tran om engelskspråkiga skolor I Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-04-13
SLUTREPLIK. IES påstår att de lär våra barn att bli tvåspråkiga genom att ha sin skolgång hos dem. Hur barnens språkutveckling påverkas hos IES låter jag vara osagt då jag har för lite insyn i deras pedagogiska verksamhet och eventuella språkpolicy.
Dock tycker jag att det är både anmärkningsvärt och otroligt skickligt av dem att lyckas så väl med resultaten trots att koncernen är känd för att anställa – i större utsträckning jämfört med kommunala skolor – personal från utlandet som inte har svensk behörighet.
Vad forskningen säger om engelskspråkiga skolors påverkan på svenska barns engelskkunskaper är i dagsläget outforskad mark. Min kritik grundar sig på en av Skolverkets utredningar (2018) och boken “Investigating Content and Language Integrated Learning. Insights from Swedish High School” (2019), redigerad av Göteborgsprofessorn Liss Kersti Sylvén.
I dessa studier kom man fram till flera viktiga saker. Bland annat att den engelskspråkiga undervisningen är svagt reglerad och att metodiken bygger på lös grund.
Elever som har gått i engelskspråkig skola har bättre flyt i engelskt tal än elever som har gått i svenskspråkig skola. Men skillnaderna hos de båda minskar när studenterna går ut tredje året i gymnasieskolan.
Viktigt att notera här är att regelverken och ramarna för engelskspråkiga skolor är betydligt lösare här än i andra länder. Och Skolverket rapporterar att “... engelskspråkig undervisning har förhållandevis blygsamma effekter på engelskan och att den kan innebära risker för elevernas utveckling av svenskan och möjligen även för ämneskunskaperna.”
En annan viktig slutsats man drar i båda studierna är att elever som väljer engelskspråkig undervisning i genomsnitt är mer studiemotiverade än andra elever redan från början, både i engelska och svenska. Och här kommer vi till kärnan av det som är affärsidén hos de engelskspråkiga skolorna: att man vill locka till sig lättundervisade och resursstarka elever.
Det pedagogiska argumentet och kunskaperna för eller emot engelskspråkig undervisning är idag begränsat – hos både förespråkare och motståndare.
Därför är det viktigare om vi ser det ur ett språkpolitiskt perspektiv. Bidrar engelskspråkiga skolor till att utveckla och förstärka det svenska språket? Nej, jag anser fortfarande att dessa skolor bidrar till en urholkning av svenskan och att vi på ett sätt nedvärderar vårt språks status genom att underkasta oss engelskan.
Hai Phuong Tran, lärare i Göteborg
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel