Försvaret måste sanera sina egna PFAS-utsläpp
Debattörerna: 130 platser runt om i landet kan vara förorenade
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-29
DEBATT. Försvarsmakten har genom sina utsläpp av brandsläckningsskum förorenat naturen.
Vi uppmanar Försvarsmakten att ta sitt ansvar och skyndsamt sanera alla områden där de släppt ut PFAS så att inte fler svenskar får sitt dricksvatten förorenat med hälsofarliga kemikalier.
Den 8 mars faller domen i Mark- och miljööverdomstolen om vem som ska betala för reningen av dricksvattnet från miljögifterna PFAS i Uppsala. Dessa så kallade ”evighetskemikalier” som är extremt svårnedbrytbara och skadliga för hälsan.
Blir det kommuninvånarna som intet ont anande druckit det förorenade vattnet i åratal som får betala, eller Försvarsmakten som genom sitt brandsläckningsskum släppt ut PFAS i naturen?
I Uppsala har notan hittills landat på skattebetalarna. Kommunägda Uppsala vatten har tvingats investera mångmiljonbelopp i ny vattenreningsteknik. Försvarsmakten nekar till ansvar och att betala.
Genom sin stämning av Försvarsmakten hoppas Uppsala vatten att myndigheten ska tvingas ta sitt ansvar och stå för notan.
Situationen i Uppsala liknar den i Kallinge där invånarna också fick sitt dricksvatten förgiftat av Försvarsmaktens brandskum. Kallingeborna har i dag bland de högst uppmätta halterna av PFAS i världen.
Under årtionden drack de förgiftat dricksvatten och Högsta domstolen gav nyligen Kallingeborna rätt – det är att betrakta som personskada att ha mycket höga halter av miljögifterna PFAS i kroppen.
Tack vare den amerikanske miljöjuristen Robert Bilott, som tilldelades Right Livelihood-priset 2017, har det bevisats att PFAS ökar risken för cancer, höjer kolesterolvärdena, minskar fertiliteten, försämrar immunförsvaret och orsakar sköldkörtelproblem.
Trots att det är över tio år sedan det förgiftade dricksvattnet upptäcktes i både Kallinge och Uppsala var det först förra året som Försvarsmakten gick över till PFAS-fritt släckskum.
Det är sent agerat med tanke på att myndigheten känt till farorna med PFAS i snart tre decennier.
Redan 1995 släppte Räddningsverket rapporten ”Skumvätskors effekt på miljön”, där det tydligt anges att brandskum med PFAS inte ska släppas ut i vattendrag och att PFAS-fria varianter ska användas i första hand.
Fem år senare meddelade världens största tillverkare av PFAS-kemikalier, kemijätten 3M, att PFOS – en typ av PFAS som då användes i Försvarsmaktens brandskum – skulle fasas ut.
Försvarsmakten valde ändå att fortsätta använda brandskum med PFAS.
När höga halter av PFAS hittades i grundvattnet nära brandövningsplatsen vid Halmstads flygflottilj 2008 borde Försvarsmakten ha förstått att även andra brandövningsplatser skulle kunna vara förorenade. Men inga analyser genomfördes på andra platser.
Först 2012 upptäckte Uppsala vatten PFAS i dricksvattnet, och året därpå upptäckte Länsstyrelsen skyhöga halter av PFAS i Kallinge. I båda fallen stängde vattenverken ner omedelbart.
Trots vetskap har Försvarsmakten alltså inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska utsläppen eller sanera förorenade områden.
Uppsala och Kallinge är långt ifrån de enda platserna i Sverige som är drabbade.
Enligt Försvarsmaktens egna uppgifter finns det omkring 130 platser runt om i landet som kan vara förorenade av PFAS på grund av deras verksamhet. Halmstad och Tullinge är exempel på andra orter där dricksvattnet förorenats.
Försvarsmakten har själva uppskattat att sanering av de större kända PFAS-föroreningarna kan kosta mellan 2 och 6 miljarder kronor. Men under 2022 låg försvarets kostnader för förorenade områden endast på 29 miljoner kronor, en bråkdel av myndighetens totala budget.
Försvarsmakten är ansvarig för vår nationella säkerhet. Dess primära uppgift är att skydda vårt land och vår befolkning.
Försvarsmakten måste ta sitt ansvar och skyndsamt sanera alla områden i Sverige de förorenat med PFAS, för att förhindra spridning till vattnet och att fler invånare blir förgiftade.
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Ole von Uexkull, vd Right livelihood
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.