Vem ska bygga alla de nya bostäderna?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-08-25
Byggnads: Krisen är värst på friskolornas byggutbildningar
Samtidigt som alliansregeringen vidlyftigt utlovar 150 000 nya bostäder råder det akut kris på byggutbildningarna i landet. Kvaliteten på Bygg- och anläggningsprogrammen sjunker drastiskt och ungdomarna vänder byggutbildningarna ryggen. På de yrkesutbildningar som bedrivs i privat regi är situationen värst, visar nya siffror. Man kan fråga sig hur regeringen har tänkt kring kvaliteten på de nya bostäderna. Och vem ska bygga dem?
Det är tydligt att den nuvarande regeringen väljer att inte satsa på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna och lämnar ungdomarna i händerna på vinstdrivande bolag som spar in på kvaliteten. Siffror från Skolverket visar att skillnaderna mellan de skolor som drivs i kommunal regi och de som drivs av privata aktörer är markant. Framförallt skiljer det sig när det gäller lärartäthet och utbildningsgrad på lärarna.
Bygg- och anläggningsprogrammet bedrivs vid 148 kommunala och 57 fristående gymnasieskolor i Sverige. På bygg- och anläggningsprogrammet vid de kommunala gymnasieskolorna är två tredjedelar av lärarna utbildade, jämfört med färre än hälften av lärarna vid de fristående skolorna. Även lärartätheten är högre vid de kommunala skolorna än vid de fristående.
Siffrorna för bygg- och anläggningsprogrammet är en del av ett generellt mönster. Vid samtliga arton nationella gymnasieprogram är andelen examinerade lärare högre vid de kommunala skolorna än vid de fristående. Likaså är lärartätheten genomgående högre vid de kommunala skolorna.
Det anmärkningsvärda är dock att skillnaderna i kvalitet mellan kommunala och fristående skolor är särskilt stora på de yrkesförberedande programmen. Särskilt illa ställd är det på Bygg- och anläggningsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Det är uppenbart att de fristående skolorna försöker tjäna pengar på de yrkesförberedande programmen.
I princip drivs samtliga fristående gymnasieskolor som erbjuder bygg- och anläggningsprogrammet som aktiebolag. För dessa aktiebolag finns bara två sätt att tjäna pengar. Det ena är att pressa personalkostnaderna, det andra att spara på materiel. Billig personal kan skolorna få genom låg lärartäthet och färre utbildade lärare. Utan examen - får lärarna en lägre lön.
Under flera år utmärkte sig de aktiebolagsskolorna genom att helst ta emot elever med högutbildade föräldrar. Förhoppningen var att kunna bedriva billig undervisning utan några extra resurser för elever med särskilda behov. Under senare år har en ny strategi utvecklas. Några av aktiebolagsskolorna erbjuder yrkesprogram som tar in de elever som inte kommit in på de kommunala utbildningarna. Pengarna tjänar man på att strunta i utbildningens kvalitet och dra ner på personalkostnaderna.
Svensk byggbransch har en gång i tiden varit ett flaggskepp. Den har stått för hög kvalitet, kunskap, hållbart och säkert byggande. Nu är det hög tid att säkerställa att alla byggnadsarbetare får en kvalificerad utbildning och att inga fler skolor läggs ner under terminerna.
Ska vi få ett byggande med kvalitet så måste också utbildningarna hålla högsta kvalitet. Det är därför som vi kräver att vinsterna inom skolsystemet ska återinvesteras och inte hamna i skatteparadis. Skolinspektionen bör också få ökade befogenheter att kontrollera skolorna. Det är detta som valet i september måste handla om.
Johan Lindholm