200 000 svenska barn är för feta
Debattörerna: Skolan måste få ett större ansvar för elevers hälsa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-04-05
DEBATT. Den dagliga rekommendationen för måttlig till intensiv fysisk aktivitet för barn är minst 60 minuter per dag, det kan låta lite men antalet barn som i verkligheten når upp till denna rekommendation är alarmerande låg.
Inte ens var fjärde 11-åring i Sverige når rekommendationen enligt Världshälsoorganisationen WHO.
Inför världshälsodagen på fredag vill vi lyfta behovet av att våra barn och unga får möjlighet till rörelse, en rörelse som skapar glädje och förutsättningar för ett hälsosamt liv.
Vi vet att hälsa och fysisk aktivitet påverkar barns inlärnings- och koncentrationsförmåga positivt och att det minskar risken för övervikt och framtida kroniska sjukdomar.
Att barn i Sverige är bland de mest stillasittande barnen i Europa riskerar att redan i tidiga åldrar leda till livslång ohälsa.
Även om många av de vanligaste folksjukdomarna uppkommer i vuxen ålder, spelar levnadsvanor under uppväxten en stor roll.
Lågt räknat lever i dag cirka 200 000 barn med övervikt/fetma i Sverige, det innebär en stor riskfaktor för att förbli överviktig som vuxen. Det handlar framförallt om att ge alla barn en möjlighet till bättre framtidsutsikter.
Goda levnadsvanor är en förutsättning för hållbar hälsa och välfärd.Skolan är en viktig arena för att nå alla barn och därför är det viktigt att se på hur man kan arbeta med goda levnadsvanor i denna kontext.
I dag pågår en debatt om antalet idrottstimmar i skolan, och ämnet idrott och hälsa är ett viktigt verktyg för att fler barn ska få möjlighet till rörelse och ett hälsosamt liv. Men det är viktigt att skolidrotten inte blir det enda verktyget vi använder oss av för att stödja barns rörelsevanor.
I grunden handlar det om att skapa möjlighet för barns rörelseglädje i vardagen.
På idrotten får barn bland annat lära sig vikten av rörelse, men idrottsämnet är ett skolämne, som därför bedöms med betyg. Det är viktigt att alla barn, utifrån sina förutsättningar, även får möjlighet till rörelseglädje i vardagen.
Barn tillbringar en stor del av sin dag i skolan, men är skolmiljön egentligen uppbyggd för att stimulera till rörelse anpassat utifrån elevernas ålder och förutsättningar?
Hur skolgården och skolmiljön är planerade och uppbyggda är lika viktigt som att skolmaten har det rätta näringsinnehållet.
I många klasser tas egna initiativ av lärare och elever. Det är alltifrån ”brain break”, pausdisco, morgongympa till dagliga promenader. Detta görs bland annat för att man ser att elevernas koncentrationsförmåga ökar efter en kortare paus. Våra kroppar är inte byggda för att sitta still längre stunder i taget.
Frågan om hur samhället kan förebygga ohälsosamma levnadsvanor hos barn är en alltför stor och viktig fråga för att ansvaret ska läggas på enskilda eldsjälar inom skolan.
Enligt skollagen ska elevhälsan bland annat verka för att varje skola har en miljö som främjar alla elevers hälsa och välmående. Elevhälsan ska alltså även arbeta förebyggande och hälsofrämjande, men detta sker i mycket liten utsträckning enligt Skolinspektionen.
Med bättre förutsättningar och bredare kompetens inom elevhälsan, där exempelvis fysioterapeuter skulle kunna arbeta med hälsofrämjande insatser och stödja lärarna i det förebyggande arbetet, skulle skollagen kunna efterlevas på ett ändamålsenligt sätt samtidigt som alla barn och unga skulle få bättre förutsättningar för jämlik hälsa.
Det behövs modiga politiker som vågar se utmaningarna vi står inför och som ser den vinst samhället kan göra genom att redan i dag satsa på förebyggande hälsoinsatser.
Vi vill vara med och bygga framtidens generation och ge dem de bästa förutsättningar för att möta morgondagen. Vi har i dag kunskapen om vilka effekter ohälsosamma levnadsvanor och stillasittande har, låt oss tillsammans förebygga detta. Att investera i hälsa är att investera i samhället och framtiden.
Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna
Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.