Hitta vårdutbildade flyktingar snabbare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-11-10 | Publicerad 2015-10-20
Landstingsråd (M): Vi behöver anställa – regeringen måste agera nu
DEBATT. Många av de flyktingar som nu kommer till Sverige har utbildat sig till läkare, sjuksköterskor eller andra vårdyrken utanför Europa. Det bidrar till att vi aldrig tidigare har haft så många vårdutbildade personer i Sverige. Trots det skriker sjukvården efter mer personal. Det gäller akutsjukvården och barnsjukvården. Det gäller cancervården och SOS Alarm. Det handlar om att du som är patient ska få rätt vård snabbare, och att du som är sjuksköterska eller läkare ska få en bättre arbetsmiljö.
Problemet är att det tar alldeles för lång tid för nyanlända att få ett jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Vi måste ta tillvara på deras kompetens, och se till att den fångas upp tidigare.
Men regeringen står allt för passivt och ser på medan sjukhusen letar med ljus och lykta efter fler som vill arbeta hos dem – samtidigt som vårdutbildade människor med utländsk bakgrund längtar efter att få börja arbeta inom sitt specialområde
För tre år sedan ansökte 1 229 personer som hade utbildat sig inom sjukvården utanför Europa om vårdlegitimation hos Socialstyrelsen. I år är prognosen 2 200 personer. På tre år har ansökningarna alltså nästan fördubblats. Det behövs både mer effektivitet i bedömningen och komplettering av kompetenser för att människor tidigare ska komma in i arbete när de kommer till Sverige – oavsett om de varit på flykt, eller om de kommer hit av andra skäl.
Här måste åtgärder vidtas. Och det måste vidtas nu.
För det första måste regeringen ta sitt ansvar för att intensifiera arbetet mot Migrationsverket så att man snabbare får reda på vilka av de nyanlända som har en medicinsk vårdutbildning.
Detta måste ske redan under asylprövningstiden. Det skulle skapa bättre möjligheter för fler att komma in på arbetsmarknaden snabbare, och göra det lättare för sjukhusen att anställa kompetent personal. Det är en viktig åtgärd för att lösa personalbristen, men även för att skapa långsiktiga vägar in på arbetsmarknaden.
För det andra måste regeringen satsa på fler och utbyggda ”SFX-utbildningar”, alltså utbildningar som är särskilt inriktade på sjukvårdssvenska, det svenska sjukvårdssystemet och annat man bör veta om man ska arbeta i sjukvården i Sverige.
De goda erfarenheterna från Stockholms satsning på dessa utbildningar bör spridas över hela landet. Ju snabbare det sker – desto fler kan börja arbeta.
För det tredje måste regeringen ta på sig ledartröjan och se till att snabbspåren för vissa utbildningsgrupper inte bara är snack – utan också verkstad.
Allt fler nyanlända med vårdutbildning får vänta alldeles för länge på att få sitt första jobb i vården. Det hjälper inte att kalla ett system för ”snabbspår” om man tillåter processerna att gå långsamt.
Vi i Stockholms läns landsting är beredda att ta vår del av ansvaret. Vi behöver och vill anställa fler, för både individernas och patienternas skull. Men som forsknings- och personallandstingsråd vid Sveriges största hälso- och sjukvårdshuvudman, kräver jag att också att regeringen tar sitt fulla ansvar för att fler vårdutbildade personer som kommit till Sverige snabbare ska kunna få arbete i vården, att vårdutbildade nyanlända får rätt påbyggnadsutbildning för att kunna arbeta här, och att snabbspåret blir verklighet. Det är hög tid för regeringen att agera nu. Vården kan inte vänta.
Peter Carpelan
Personal- och forskningslandstingsråd (M),
Stockholms läns landsting