Corona är inte starten på en ny klimatpolitik
Moderaterna: Människor vill leva sina liv som innan pandemin
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2020-04-16 | Publicerad 2020-04-11
DEBATT. En hållbar klimatpolitik måste kunna kombinera åtgärder för utsläppsminskningar med att människor får det bättre ekonomiskt.
De som nu hävdar att coronakrisen är ett bevis på att världen snabbt kan ställa om har fel. Tvärtom kan en långsiktig klimatpolitik inte bygga på att inskränka människors frihet och strävan efter utveckling.
Coronakrisen innebär först och främst mänskligt lidande. Släkt, vänner och människor i ens närhet drabbas. Några av dem klarar sig inte. Ett ljus i mörkret har för en del varit de världsnyheter som visar att luftkvaliteten förbättrats, att vattnet blivit renare och att utsläppen minskar.
Förbättringar av både miljö och klimat är givetvis positivt. Det är dock varken önskvärt eller hållbart att ta coronakrisens effekter på dessa som intyg för att världens länder, om de så bara vill, snabbt kan fatta beslut som förbättrar miljön och minskar utsläppen.
För det första har länders hantering av coronakrisen inneburit inskränkningar i människors vardag och rörelsefrihet. Utegångsförbud, begränsningar av folksamlingar, stängda gränser, social distansering.
Många av oss är under en begränsad tid villiga att ge upp mycket av det som vi innan tog för givet för att hjälpa till att begränsa smittspridningen. Men få upplever nog att inskränkningarna i det dagliga livet är långsiktigt eftersträvansvärda.
I stället önskar man att saker och ting – när det är möjligt med hänsyn till smittspridning och människoliv – ska återgå till det normala så snart det är möjligt.
Beslut som under rådande omständigheter kan anses vara nödvändiga hade under normala omständigheter varit att betrakta som otroligt ingripande och auktoritära. Det är inte genom sådana restriktioner och inskränkningar som vi ska bekämpa klimatförändringarna.
För det andra har coronakrisen fått förödande konsekvenser för ekonomin med massuppsägningar och konkurser. I förlängningen riskerar det leda till ekonomisk depression. Arbetslöshet och fattigdom är inte heller en hållbar väg till minskade utsläpp.
I stället är det viktigt att ekonomin återhämtar sig så att vi kan fortsätta satsa pengar på den omställning som behöver ske från ett fossilt samhälle till ett fossilfritt sådant.
En välmående ekonomi där människor har jobb att gå till och välfärden är trygg ger förutsättningar för nya upptäckter och innovationer som kan påskynda omställningen.
Den svenska klimatpolitikens övergripande mål måste vara att bidra till globala utsläppsminskningar och därmed bromsa den globala uppvärmningen. För att åstadkomma detta kan klimatpolitiken inte bygga på inskränkningar i människors frihet eller på ekonomisk depression.
Föreställningar om att minskad rörlighet och reducerad ekonomisk aktivitet skulle vara lösningen på klimatkrisen har nu slutligen visat sig vara en illusion. Människor vill helt enkelt inte leva sina liv på så sätt som coronakrisen tvingar oss till.
En långsiktigt hållbar klimatpolitik måste i stället utgå från att människor kommer vilja leva sina liv på ungefär samma sätt som innan social distansering och karantänering. Det innebär att klimatpolitiken måste klara av att göra vardagliga beslut, som i dag innebär utsläpp av växthusgaser, klimatneutrala.
Moderaternas klimatpolitik bygger på just detta. En effektiv klimatpolitik tillsammans med en realistisk utgångspunkt för den omställning som samhället står inför behövs för att Sverige efter coronakrisen ska kunna bekämpa den globala uppvärmningen.
Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson Moderaterna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.