Hur mycket fattigdom tänker du acceptera?
Slutreplik från Moderaterna om corona och klimatet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-04-16
SLUTREPLIK. Med sådana vänner behöver klimatfrågan inga fiender. Medan de allra flesta accepterar de ingripande beslut som fattats för att stoppa smittspridningen som ett nödvändigt ont för att snabbt kunna återgå till det normala, ser Erik Huss det som början på en ny klimatpolitik.
Huss åsikt att åtgärderna som har föranletts av coronakrisen är början på en ny klimatpolitik leder onekligen till en rad följdfrågor.
Hur långt är han beredd att gå för att snabbt minska utsläppen? Hur mycket ska rörligheten inskränkas? Vilken ekonomisk aktivitet ska upphöra? Hur stor arbetslöshet och fattigdom är han beredd att acceptera?
Huss argumenterar för att en BNP-minskning med 25 procent skulle ta oss tillbaka till samma ekonomiska nivå som år 2000. Sedan 2000 har Sveriges befolkning vuxit med över en miljon människor.
Om den ekonomiska kakan skulle återgå till att vara i samma storleksordning som då skulle det alltså försämra många människors livssituation rejält.
Vilkas livssituation är det Huss vill försämra?
Coronakrisen är inte början på en ny radikal klimatpolitik. Däremot finns det goda möjligheter att genom rätt politik ställa om samhället från fossilberoende till fossilfritt. Klimatpolitiken måste se till att vardagliga beslut, som i dag innebär utsläpp av växthusgaser, blir klimatneutrala.
Huss ondgör sig över att jag snabbt vill tillbaka till det normala: ett liv med fri rörlighet och full ekonomisk aktivitet. Jag fruktar den politiska rörelse som vill det motsatta.
Louise Meijer, miljö- och klimatpolitisk talesperson Moderaterna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Läs hela debatten här
Så här skriver du en debattartikel