Nyliberalismen göder vår högerpopulism
Debattören: Stoppa missnöjet som gror när samhällets elit inte slåss för folkets behov
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-03-11 | Publicerad 2018-12-14
DEBATT. Varför ger sig hundratusentals människor i Frankrike ut på gatorna? Är det bensinpriset? Faktum är att väldigt få känner till att det är 42 krav som de gula västarna driver. Dessutom har regeringen backat på bensinpriset.
Protesterna fortsätter i oförminskad styrka – för det finns mycket att vara arg över. Lägsta lönerna och pensionerna hänger inte ens med den lilla inflation som finns. Servicen läggs ned på landsbygden med färre skolor, postkontor, förskolor samt indragna buss och tåglinjer mm.
Klyftorna ökar och företagen får sänkta skatter, tillsammans med de med högst inkomster. Många har svårt att få pengarna att räcka.
Vad kräver de då? Jo att hemlösa får någonstans att bo, att minimilönen och baspensionen höjs så den går att leva på. De vill ha hyresreglering, satsning på energieffektivisering i bostäder. Ökat stöd till psykiatrisk vård och stärkt motsvarighet till LSS. De vill ha progressiv företagsskatt så att stora skattesmitare betalar mer.
De vill visserligen stoppa höjningarna av bensinpriset men vill å andra sidan satsa på tåg, vätgasbilar, lokaltrafik och faktiskt införa skatter på flygbränsle och internationell båtfart. En av de viktigaste orsakerna till upproret är minskad service på landsbygden.
De vill stärka arbetsrätten för alla som arbetar i Frankrike, oavsett ursprung. De vill ha bonus-malus för arbetsgivaravgiften, det vill säga att den som behåller sin personal och får den att trivas betalar mindre och den som sparkar många och hyr in många får betala mer för otryggheten och ohälsan som följer.
De vill sluta sälja ut hamnar, flygplatser, vägar, el och gasbolag som har lett till kraftigt höjda räkningar för många. De kräver mer direktdemokrati, minskade presidentförmåner och att deras riksdagsledamöter ska leva på medianlön.
De vill ha en minimilön på runt 13 000 kronor i månaden och en maximilön på 150.000 kronor i månaden. De vill ta upp kampen mot skattesmitare.
Flyktingpolitiken plockar från både höger och vänster, stoppa grundorsakerna till flykt, humanare villkor, att barn ska alltid få studera direkt, möjlighet att få information och beslut om asyl i ursprungslandet, rättvisare arbetsmarknad, undervisning i språk och historia med diplom samt att de med avslag ska utvisas.
Det är ett uppror mot hela den nyliberala experimentverkstaden
Genom att reducera diskussionen till de få procent som håller på med kravaller och till en fråga om bensinpriset, går hela debatten förlorad i Sverige.
Det är ett uppror mot hela den nyliberala experimentverkstad som pressar människor, ställer grupper mot varandra och som ökar klyftorna.
Hela den utveckling de protesterar mot har hänt även i Sverige, i vissa fall har den inte gått lika långt, när det gäller privatisering av välfärden har vi dock gått längre.
Vad kan vi då lära av Frankrike? Jo, vill vi få med människor på de åtgärder som behövs för att rädda både klimat och biologisk mångfald måste vi se till att alla får en garanterad grundtrygghet.
Regeringsbildningen pågår för fullt och de krav som Centern och Liberalerna ställt påminner mycket om just de krav som fick folk att protestera i Frankrike. Skatterna sänks för företag och förmögna medan de med små resurser ställs mot varandra i en allt hårdare kamp om överlevnad.
I den myllan växer först högerpopulismen, till dess folk inser att att arbetsmarknad, flyktingpolitik, bostadspolitik, handelspolitik, sjukvårdspolitik, bankregler och avregleringarna ställer alla mot alla i evig destruktiv kamp om minskande resurser.
Stoppa missnöjet som gror när samhällets elit inte längre slåss för folkets och planetens behov
Det är inte partibeteckningar som skyddar oss mot högerpopulism, det är att stoppa missnöjet som gror när samhällets elit inte längre slåss för folkets och planetens behov och ser till att alla är trygga nog under omställningen.
Därför är de nyliberala kraven och den nu godkända M/Kd budgeten ett större hot än många vill se. Risken finns att även vi står där med gula västar om ett år.
Carl Schlyter (MP), fd riksdagsledamot och EU-parlamentariker.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.