Sverige tvingar barn att bo ute på gatan

Debattörerna: I dag regleras invandringen genom att sätta press på minderåriga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-11-30

helskärm

DEBATT. I Sverige lever i dag tusentals barn och unga utan tillgång till grundläggande rättigheter så som tak över huvudet och mat för dagen. Barn som enligt barnkonventionen har samma rätt till skola, vård, fritid, hälsa och utveckling som alla andra barn i vårt land.

I stället för en trygg tillvaro präglas dessa barns och ungas vardag av en extrem utsatthet som leder till stor psykisk ohälsa, självskadebeteende och där risken för exploatering är hög. 

I helgen samlas årets pristagare av Child 10 Award för ett barnrättstoppmöte i Malmö. Child 10 Award går i år till tio personer som genom sina organisationer på olika sätt kämpar för barn i papperslöshet.

Vi svenska pristagare och partners i Child 10 ser med förtvivlan på konsekvenserna av de senaste årens åtstramade migrationspolitik och restriktioner i välfärden och kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa dessa barns och ungas grundläggande rättigheter. 

Den signalpolitik som påbörjades under 2015 har resulterat i att unga asylsökande som tidigare hade beviljats uppehållstillstånd nu i större utsträckning får avslag och tvingas ut på gatan, helt utan stöd från svenska myndigheter. I takt med att migrationspolitiken har stramats åt har även många av de skyddssystem som påverkar unga ensamkommande nedmonterats.

Ett exempel på detta, som Barnrättsbyrån visar i sin rapport Sveket, är ändringarna i socialtjänstens ersättningssystem som innebär en knivskarp gräns vid 18-årsdagen.

En dag som svenska ungdomar ofta längtar efter innebär för de ensamkommande ungdomarna att de måste lämna sitt boende, sin skola, sitt nätverk och den trygghet de skapat sig och flytta till något av Migrationsverkets boenden för vuxna.

Dessutom utan att veta var i landet det finns plats. Om ungdomarna väljer att stanna för att exempelvis gå kvar i skolan får de ingen hjälp med bostad. 

En stor grupp som påverkats av dessa förändringar har dessutom inte fyllt 18 utan skrivits upp i ålder av Migrationsverket, antingen utan motivering eller genom medicinska åldersbedömningar.

Åldersbedömningarna har länge, oavsett utförande, varit omstridda på grund av avsaknaden av forskningsunderlag och är kanske det mest uppenbara exemplet på bristande rättssäkerhet som drabbar dessa barn och unga.

Att åldersbedömningarna är en rättslig skandal har bland andra FARR visat i rapporten "Du har inte förmått göra din underårighet sannolik" och Svenska Dagbladet i en uppmärksammad granskning. 

När en person har fått ett slutgiltigt beslut om att hen inte får stanna i Sverige förväntas den personen återvända till sitt hemland. Det är en rimlig utgångspunkt om personen i fråga har fått en rättssäker prövning och kan återvända utan att riskera liv och säkerhet.

Verkligheten är dock mycket mer komplex än så.

Barn och unga som lever i papperslöshet förväntas många gånger återvända till länder som befinner sig i krig och länder där de saknar familj eller släktingar.

Enligt Utlänningslagen får ensamkommande barn under 18 år inte utvisas till sitt hemland om det inte finns något ordnat mottagande på plats, det vill säga att en anhörig eller motsvarande tar hand om barnet i hemlandet.

Trots detta har det blivit allt vanligare att barn får utvisningsbeslut utan att något ordnat mottagande finns. I de fallen verkställs beslutet om utvisning samma dag som barnet blir 18. Kan eller vågar man inte lämna Sverige är socialtjänstens begränsade stöd ofta den sista livlinan.

Många får dock inte den hjälp de har rätt till, vilket gör att de trycks längre och längre ut i samhällets marginaler.

För barn som lever i Sverige med föräldrar som är papperslösa är utsattheten lika stor. Att som barn leva med vetskapen om att polisen när som helst kan leta efter dig och dina föräldrar leder till en oerhört pressad vardag som präglas av oron över att bli upptäckt eller att råka försäga sig. När barnets föräldrar inte heller får något ekonomiskt stöd för att försörja sin familj blir barnet än mer utsatt.  

För att grundligt utreda konsekvenserna av de senaste årens migrationspolitik och för att säkerställa att liknande brott mot barnets rättigheter inte sker i framtiden behövs det en granskningskommission.

De nyvalda politikerna behöver kunskap om vilka konsekvenser gamla beslut fått för att kunna fatta nya som ser till barnens bästa. Barnen som lever sig i Sverige idag kan dock inte vänta på en granskning. Vi kräver därför omedelbart att: 

1. Stödet till barn och unga som lever i Sverige utan papper eller befinner sig i pågående asylprocess ska fortsätta tills att ungdomen fyllt 21, såsom det var för asylsökande barn fram till 2016. Vi har en skyldighet att ge dessa barn förutsättningar att bygga ett liv och en framtid, oavsett om de får vara kvar i Sverige eller för att de över huvud taget ska klara av att tänka på ett återvändande.
2. Alla slags bevis ska vägas in i åldersbedömningar och att uppskrivningar enbart ska ske då det inte finns någon osäkerhet kvar om att personen är över 18 år. Att frånta ett barn grundläggande rättigheter som mat för dagen och tak över huvudet baserat på modeller som i bästa fall når bevisvärdet ”talar för” är ett övergrepp från rättssamhället. 
3. Barn ska få tillfälliga uppehållstillstånd under tiden anhöriga söks och att uppehållstillstånd ska bli permanent om ett ordnat mottagande inte kan ordnas inom sex månader. Det är orimligt att barn tvingas leva i otrygghet med utvisningsbeslut för att ingen mottagare har hittats för att sedan utvisas när de blivit 18 år. 
4. Barn ska fredas i polisens eftersökning av människor som håller sig undan. Barn har alltid rätt att behandlas som barn. Samhället bör inte medverka till att barn undviker att gå i skolan eller hålls isolerade. Specifikt bör polisen inte ha tillstånd att söka efter barn i skolan. Vi kräver att ett sådant förtydligande tillförs i lagstiftningen. 
5. Föräldrar som saknar uppehållstillstånd ska få stöd för barn till den nivån att de kan fullgöra sitt föräldraskap utifrån barnets behov och barnets bästa. Sverige är utifrån barnkonventionen skyldig att ge lämpligt stöd till föräldrar och vårdnadshavare, oavsett barnets status. Det behövs tydliga riktlinjer för socialtjänsten i alla kommuner om att dessa barn ska få nödstöd.

Sverige har en reglerad invandring. Med det sagt har Sverige inte rätt att reglera invandringen genom att sätta press på barn.

Vi kräver att politiker i kommande uppgörelser måste enas om hur detta ska undvikas i framtiden och hur drabbade barn och unga ska få upprättelse. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag och Sveriges rättstillämpning ska präglas av ett barnrättsbaserat synsätt. Vi har i dag en lång väg kvar dit. 

Eliot Wieslander, generalsekreterare Läkare i världen. Child 10 pristagare 2018
Hanna Scott, projektledare Ensamkommande barn på flykt vid Skånes stadsmission. Child 10 pristagare 2018
Matilda Brinck-Larsen, grundare Frivilligorganisationen Agape. Child 10 pristagare 2018
Omid Mahmoudi, grundare Ensamkommande förbund. Child 10 pristagare 2018
Sanna Vestin, styrelseledamot Flyktinggruppernas Riksråd (FARR), Hedersdoktor Malmö Högskola. Child 10 pristagare 2018
Sara Damber, grundare Child 10 
Jacob Flärdh Aspegren, verksamhetsansvarig Child 10 
Ida Hellrup, generalsekreterare Barnrättsbyrån. Child 10 partner.
Ida Hellrup, grundare Barnrättsbyrån. Child 10 partner
Elin Wernquist, grundare Barnrättsbyrån. Child 10 partner

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel