Folkhälsan i fara – bygg nya idrottshallar
Debattörerna: Ser en ökad trend av stillasittande
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-07-27
DEBATT. Stillasittandet och hälsoklyftorna kan riskera att öka bland unga till följd av coronapandemin. Redan innan pandemin var det bara två av tio barn som fick tillräckligt mycket motion.
Nu behöver Sveriges kommunpolitiker agera för att vända trenden.
När det planeras för nya bostadsområden glöms ofta idrott och rörelseglädje bort, vilket har gett en stor brist på idrottshallar i Sverige.
Att barn och ungdomar idrottar i gamla slitna hallar från 70-talet – vilket är fallet på många håll – är ett rejält underbetyg. Precis som resten av samhället behöver även hallarna förnyas.
Samhällsutvecklingen, med en ökad globalisering, urbanisering och digitalisering, medför att samhället blir mer delat. Segregation ökar och hälsoklyftorna blir allt större.
För att bryta den negativa utvecklingen behöver vi fler välkomnande platser där unga kan mötas under trygga, jämlika och hälsofrämjande former. Samarbetsprojektet Framtidens Idrottshall har startats för att bidra till ökad rörelseglädje för unga.
Basket, gymnastik, handboll, innebandy och volleyboll står tillsammans för ungefär en fjärdedel av alla idrottsaktiviteter i Sverige.
Många tusen utövare går varje dag till sin idrottshall, men få upplever idrottsmiljön som tilltalande. När dessutom stillasittandet kan riskera att öka till följd av coronapandemin blir det tyvärr ett enklare val för många unga att hoppa över träningen när hallen är gammal, sliten och dåligt utrustad.
Vi har skapat Framtidens idrottshall för att bidra till att få fler barn och unga i rörelse. Konceptet har utvecklats genom ett inkluderande arbete, där barn och unga har tillfrågats om hur de tycker att idrottshallar ska se ut. Vi vill öka aktiviteten i hallarna genom att tänka nytt och utnyttja ytorna bättre.
Med idrottshallar som skapar förutsättningar för livslång rörelseglädje kommer fler att använda dem, vilket både stärker folkhälsan och skapar ett mer inkluderande samhälle. Om människor erbjuds möjligheten till rörelse kommer de att ta den. Men det kräver att samhället utformas så att fler får chansen att idrotta, träna och möta nya människor.
Forskning visar att rätt utformade idrottshallar och idrottsanläggningar, utöver ökad fysisk aktivitet, även leder till att den upplevda tryggheten ökar.
Därför är det nu hög tid för Sveriges kommunpolitiker att agera för att vända den dystra trenden med ökat stillasittande, större klyftor och en mer utbredd segregation.
Kommunpolitikerna behöver:
- Bygga fler idrottshallar som skapar förutsättningar för livslång rörelseglädje.
- Prata ännu mer med oss i idrottsrörelsen om hur vi tillsammans kan bidra till en stärkt folkhälsa.
Varken politikerna eller idrottsrörelsen kan ensamma göra arbetet. Vi måste arbeta tillsammans för att se till att det byggs rätt sorts anläggningar och idrottsmiljöer, med lika god tillgång för alla människor. På så sätt kan vi bryta den negativa trenden och väcka rörelseglädjen hos framtidens barn och ungdomar.
Märit Bergendahl, ordförande Svenska Innebandyförbundet
Mats Carlsson, ordförande Svenska Basketbollförbundet
Anna Iwarsson, ordförande Svenska Gymnastikförbundet
Fredrik Rapp, ordförande Svenska Handbollsförbundet
Lennart Neovius, ordförande Svenska Volleybollförbundet
Niklas Singstedt, projektansvarig arkitekt, White arkitekter
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.