Halva elräkningen är skatt – det är stötande
Skattebetalarna: Politikerna har fyrdubblat skatten på tjugo år
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-03-25
DEBATT. Elskatten har fyrdubblats på tjugo år och i dag består hälften av elräkningen av ren skatt. Skatten på el är nu nästan lika hög som den förhatliga bensinskatten. Det är märkligt, inte minst som regeringen samtidigt vill att allt fler ska köra elbil. Våra elräkningar är dessutom krångliga och många vet nog inte riktigt vad det är de betalar för.
Förenklat består elkostnaderna av tre delar; den förbrukade elen, transporten av elen via elnätet, samt skatter och avgifter till staten. Den sistnämnda delen står för cirka 45 procent av den totala elräkningen.
Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har elskatten nära fyrdubblats, från 9,1 öre per kWh till 34,70 öre. Dessutom tar staten ut moms på energiskatten, vilket ger en total skatt på 43,38 öre per kWh. Och skatterna har regelmässigt höjts när priset på el gått ner.
Den höga elskatten blir extra betungande för hushållen när priset på el är högt. Under 2018 ökade det genomsnittliga priset på elbörsen med över 50 procent och nådde den högsta nivån sedan 2010. För ett villahushåll innebar det en ökad elkostnad med upp till 7 000 kronor jämfört med året innan.
Trots det försöker politikerna flytta fokus till elnätsbolagen och deras höga avgifter. Det är sant att elnätsavgifterna stigit de senaste åren. Men det handlar om småpotatis jämfört med hur mycket politikerna höjt skatten. Regeringen vill nu tvinga elnätsbolagen att sänka priset med uppemot 20 procent, vilket skulle sänka kostnaden för en vanlig villaägare med uppemot 1 000 kronor.
Vad regeringen däremot talar väldigt tyst om är att de själva höjt elskatten för samma villaägare med nästan 1 400 kronor på bara tre år.
Miljöskatter kan vara förnuftiga om de styr mot mer miljövänliga alternativ utan att hämma jobb och tillväxt. Men elskatten gör det rent av dyrare att göra ett miljövänligt val. Svensk elproduktion är i det närmaste koldioxidfri och det finns inga miljöskäl som motiverar den höga elskatten. Elskatten är nämligen lika hög oavsett hur elen producerats.
Det är en rent fiskal skatt vars syfte är att dra in så mycket skattepengar som möjligt till statskassan. Hur förklarar man annars att skatten är nästan lika hög som bensinskatten?
Energiöverenskommelsen 2016 vars mål är 100 procent förnybar elproduktion 2040 medförde höjd elskatt 2017 och 2019 utöver ordinarie indexering. Därför finns det skäl för den oro som många känner inför Januariöverenskommelsens kommande gröna skatteväxling på 15 miljarder kronor. I dagsläget är det oklart hur denna skatteväxling kommer att utformas, men eftersom elskatten står för nästan en tredjedel av dagens miljöskatter är det troligt att dagens höga elräkning kommer bli ännu högre framöver.
Samtidigt som staten drar in storkovan på vår elkonsumtion, lägger politikerna miljardbelopp på subventioner som ska få oss att välja mer klimatsmarta alternativ. Bara i år går en miljard i stöd till elbilar, en halv miljard till solel och 350 miljoner till elcyklar.
Men om syftet var att gynna miljövänliga alternativ skulle det nog vara bättre att sänka elskatten än att betala tillbaka delar av elräkningen genom olika former av subventioner som främst gynnar storstäderna.
Det är hög tid att syna elräkningen. Ännu högre elskatt vore ett svek mot alla hushåll som redan betalar halva sin elräkning i skatter och avgifter till staten. Och om politikerna på allvar vill få medborgarna att ställa bensinbilen och köpa en elbil i stället, är det nog läge att sänka elskatten rejält istället för att bara skylla på elnätsbolagen.
Att skatten på grön el nästan är lika hög som skatten på bensin är direkt stötande.
Christian Ekström, vd Skattebetalarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.