Så kan skolan främja tolerans hos elever
Debattören: Det behövs satsning på ungdomar och mångfald i skolan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-04-19
DEBATT. Forskning visar att skolan kan främja tolerans genom att jobba med ungdomarnas sociala tillit, empati och vänskap över gruppgränser. Tydligare direktiv och konkreta verktyg behövs dock för att lärare och annan personal ska kunna fullfölja demokratiuppdraget.
Omfattande immigration det senaste årtiondet har gett Sverige mer etnisk mångfald, speciellt bland barn och ungdomar. Samtidigt har den etniska segregationen ökat både i städer och skolor. Segregation i ett samhälle med hög mångfald kan signalera till barn och ungdomar att etnisk tillhörighet är ett viktigt sätt att klassificera människor vilket i sin tur leder till en ”vi och de-logik”.
Men även i icke-segregerade skolor kan umgänge mellan ungdomar med olika bakgrund vara svårt på grund av olika perspektiv och det kan leda till negativa attityder.
Fördomar bidrar till allvarliga problem såsom utanförskap, trakasserier, prestationsklyftor och hälsoproblem bland barn från minoritetsgrupper. De bidrar också till ett negativt skolklimat som påverkar anpassning och gemenskap för alla barn oavsett ursprung. För att motverka dessa problem har Riksdagen gett skolan i uppdrag att främja tolerans (Skollagen, 2010:800).
Hur skolorna ska kunna utföra detta uppdrag är tyvärr mindre klart. Skolinspektionens utredning visar att skolorna saknar en gemensam hållning kring demokratiuppdraget.
Lärare känner att det är svårt att arbeta med demokrati- och toleransfrågorna i klassrummet och att det finns en risk att man snarare förstärker en norm för vad som är normalt och skapar en vi och dem-logik. Politiska diskussioner kan kännas provocerande och leda till en större polarisering av åsikter. Trots att lärare har möjlighet att agera som förebilder och påverka hur eleverna umgås, får de väldigt lite information om vad de kan göra för att främja tolerans.
Skolan behöver tydligare direktiv och konkreta verktyg för att veta hur de ska minska fördomar och främja positiva relationer.
Jag har sammanställt några exempel på vad skolan och lärare kan göra som baseras på min och mina kollegors forskning i hur främlingsfientlighet utvecklas i ungdomsåldern. Vi visar att skolan kan främja tolerans genom att jobba med ungdomarnas relationella kompetenser: social tillit, empati och vänskap över gruppgränser.
- En nyss publicerad studie där vi följde ca 700 svenska ungdomar från 13- till 18-årsåldern visar på vikten av att ha goda relationer med lärare och att känna att man har deras stöd. Studien visade att ungdomar med lärare som aktivt stödjer eleverna (behandlar dem rättvist, lyssnar på vad de har att säga och hjälper till att lösa problem i skolan), blir mer toleranta än ungdomar med mindre stödjande lärare. Det kan förklaras med att stödjande lärare bygger upp en tillit till andra människor, vilket i sin tur minskar fördomar. Ungdomar kan ibland se andra grupper som ett hot mot sin egen kultur och värderingar. De kan vara rädda för det som är annorlunda och okänt för dem. Lärarens support främjar säkerhet i relationer med andra. Att veta och känna att det finns lärare som bryr sig och kan ge stöd ger ungdomar självförtroende att möta utmanande situationer och minskar rädslan för det okända. Positiva relationer med lärare blir till en mall för vad ungdomar kan förvänta sig i relationer senare i livet och även att de från andra kulturer går att lita på.
- En tidigare studie visar att ungdomars egna förmågor, såsom empati, bidrar till vilka attityder de utvecklar. Studien visade att i perioder där ungdomars empati (omtanke och perspektivtagande) ökade så minskade deras fördomar och att ungdomar med högre empati utvecklade mer tolerans än ungdomar med lägre empatisk förmåga. Empati motverkar fördomar på många sätt. Perspektivtagande hjälper ungdomarna att se att de inte är så olika sina klasskamrater från andra grupper som de trott. Att de delar gemensamma mänskliga erfarenheter och att ungdomar från andra grupper är mer komplexa än stereotyperna. Förmågan att se andras perspektiv möjliggör också att de förstår andra som utsätts för diskriminering och känner sympati för dem. Omtanke hjälper ungdomarna att värdera andras välbefinnande, att kunna känna andras behov och lidanden och att hitta motivation att hjälpa dem. Med hjälp av perspektivtagande och omtanke kan empatiska ungdomar lättare bli vän med ungdomar som är annorlunda än de själva och hitta sätt att överbrygga dessa skillnader.
- En studie på samma svenska ungdomar visade på vikten av vänskap över gruppgränser. Ungdomar som hade åtminstone en vän med invandrarbakgrund (d.v.s. med minst en förälder född utanför Norden) blev mer toleranta än ungdomar helt utan invandrarvänner. Lika viktigt var att elever med minst en invandrarvän var mindre påverkade av sina föräldrars fördomar. Detta visar att vänner från andra grupper kan skydda ungdomar från en av de starkaste orsakerna till deras fördomar – föräldrars potentiellt negativa attityder. Positiv kontakt och vänskap med ungdomar med en annan etnisk bakgrund främjar empati eftersom man då kommer i kontakt med andra perspektiv i ett icke hotfullt sammanhang. Vänskap reducerar också den oro som ungdomar ibland känner när de umgås med kompisar som är annorlunda än de själva. De får ny kunskap om andra grupper, vilket utmanar fördomar och motverkar de negativa budskap som ungdomar kan höra från andra.
För att kunna främja vänskap över gruppgränser, behövs det mångfald i skolan. Men även indirekt kontakt (kunskap om att ens kompisar har vänner från andra grupper) eller imaginär kontakt (när man föreställer sig att ha positiva erfarenheter med någon från en annan grupp) kan minska fördomar. Att läsa om andras mångkulturella vänskap kan också främja tolerans.
Forskningen antyder att skolor och lärare kan motverka utvecklingen av fördomar genom att stödja ungdomar, jobba med deras sociala tillit, empati och vänskap över gruppgränser. Rollspel, socio-emotionell träning, samarbete mellan ungdomar från olika grupper, mångfald i skolan och att skolplanen värnar om mångfald är några exempel på verktyg som kan öka empati, tillit och vänskap. Det måste också göras långsiktiga interventionsstudier för att utvärdera dessa strategiers effektivitet.
Mångfalden i Sverige kommer troligtvis fortsätta att öka eftersom migrationen i världen väntas stiga och även som resultat av demografiska förändringar inom Sverige. I ungdomsåren är attityder fortfarande flexibla medan de hos äldre är svårare att förändra. Att arbeta med ungdomars empati, tillit och vänskap över gruppgränser kan utöver att främja deras egna tolerans också påverka andra i deras närhet på ett positivt sätt såsom deras föräldrar.
Därför är ett bra sätt att främja tolerans i samhället att satsa på ungdomar och ge behövliga resurser till dem som har möjlighet att påverka ungdomars utveckling.
Marta Miklikowska, forskare vid Umeå universitet och Utrecht University
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel