Läskskatt riskerar bli ett tomt slag i luften
Replik från Skattebetalarna om en avgift på socker i livsmedel
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-09-14
REPLIK. En läskskatt behövs för att motverka barnfetman, menar Cancerfonden och avvisar motargument som skrämselpropaganda.
Cancerfonden hänvisar till Storbritannien som infört en avgift baserad på sockerhalten i läsk.
Utvärderingar visar att sockerhalten i läsk har sjunkit som en följd av avgiften, men det verkar inte ha påverkat befolkningens totala sockerintag. Och barnfetman har tvärtom ökat.
Läskskatten har alltså blivit ett hårt slag rätt ut i luften. Även Katalonien införde för ett par år sedan en skatt likt den i Storbritannien. Utvärderingarna visar att resultaten är blygsamma, på gränsen till obefintliga.
I Storbritannien pågår nu debatten om att utöka skatten till andra sockerkällor, något som redan prövats och övergivits i flera länder. Exempelvis Danmark införde sockerskatt men fick sen avveckla den efter problem med bland annat smuggling.
Legitimiteten i skattesystemet förutsätter att skatter är både välmotiverade och effektiva. De senaste åren har en rad skatter införts och föreslagits som inte möter de kraven.
Plastpåseskatt, flygskatt, klädskatt och förbränningsskatt är bara några exempel på skatter som eroderar förtroendet för skattesystemet.
En läskskatt, eller sockerskatt, riskerar att i bästa fall bli symbolisk och i värsta fall skadlig. Sverige behöver absolut en seriös folkhälsodiskussion, men vi behöver även en diskussion om skatter.
Christian Ekström, vd Skattebetalarna
Erik Bengtzboe, chefekonom Skattebetalarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.