Mindre valfrihet gör problemen värre

Replik från Svenskt Näringsliv om skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-12-30 | Publicerad 2016-12-27

REPLIK. En bra skola är avgörande för att svenska företag ska kunna rekrytera kompetenta medarbetare. Utbildningsväsendets kvalitet är därför en av Svenskt Näringslivs viktigaste prioriteringar.

Under många år försämrades skolresultaten. Men nu i december kom förhoppningsvis vändningen. Först i Timss och sedan i PISA förbättras elevernas prestationer. Den positiva energi som detta gav skolan måste vi ta till vara. Självklart ska vi inte vara nöjda med att ligga kring OECD-snittet, Sverige måste våga vara bäst. Vi måste upp till toppen i de internationella kunskapsmätningarna. 

Det behövs därför en bred samsyn om hur skolan ska utvecklas framöver. Skolpolitikerna måste enas kring långsiktiga, blocköverskridande överenskommelser för skolans framtid. Ingen, allra minst lärarna, är betjänta av en politik som förändras vart fjärde år.

Ojämlikheten är ett samhällsproblem som också berör skolan. De senaste decenniernas migrationsströmmar och tillsammans med ett allt mer segregerat boende har utan tvivel påverkat skolornas sammansättning.

Nu försöker vissa skoldebattörer skylla den bristande likvärdigheten på friskolorna och valfriheten. De försöker ta billiga politiska poäng på en komplicerad fråga.

Men lösningen är inte att 300 000 elever ska förlora sin skola och mot sin vilja tvångsplaceras i den skola som kommunpolitikerna har bestämt. Vårt svar är inte att säga till föräldrarna på Johannesskolan i Malmö, där tidningarna rapporterar att sexåringar blir misshandlade och trakasserade, att de inte får flytta sina barn till en säker skola.

Och gör tankeexperimentet att valfriheten över en natt skulle slopas och elever skulle tvingas att gå i den skola som ligger närmast i ett land där boendet tyvärr är alltför segregerat; på vilket sätt skulle det minska ojämlikheten i skolan? Det skulle naturligtvis snarare spä på segregationen.

Det finns tyvärr ingen quick fix. Snarare handlar det om ett långsiktigt arbete. Lärarna och skolledarna måste få rätt resurser och förutsättningar för att komma vända utvecklingen i de mest utsatta skolorna. Det krävs förebyggande åtgärder som en bättre elevhälsa och mer studiero. Men också tuffare tag mot huvudmän (fristående och kommunala) som inte tar sitt ansvar.

Vi behöver en nationell samling för skolan för ökad kunskap och stärkt likvärdighet. Då krävs att alla aktörer, kommunala såväl som fristående, drar sitt strå till stacken.

Ökad splittring i skolpolitiken kan riskera att omintetgöra de framsteg som den svenska skolan nu gör. De misstaget får vi inte göra.

Tobias Krantz, chef för Forskning, utbildning och innovation, Svenskt Näringsliv
Fredric Skälstad, skolpolitisk ansvarig, Svenskt Näringsliv

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.