Vi vill jobba i vården men får inte chansen
Debattörerna: Ett år är orimligt kort tid för att lära sig allt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-03-06
DEBATT. Varje år kommer en ny grupp av yrkesverksamma som vill arbeta i Sverige. Bland dem finns utländsk vårdpersonal utbildad utanför EU/EES. För att få legitimation från Socialstyrelsen behöver vi klara medicinska prov och språkprov inom ett år, något som avgör huruvida vi får uppehållstillstånd eller inte.
Sverige har en stor brist på vårdpersonal samtidigt som många läkare, tandläkare och sjuksköterskor är tvingade att lämna Sverige för att deras uppehållstillstånd på ett år är för kort.
“Under de senaste fyra åren har över 2 700 läkare som utbildat sig utanför EU fått sin utbildning granskad och godkänd av Socialstyrelsen. Ungefär 350 av dem har fått svensk läkarlegitimation”, rapporterade Sveriges Radio förra året.
Det är orimligt att förvänta sig av en människa att denne ska lyckas lära sig vardaglig svenska, fackspråket och samtidigt klara kunskapsprovet inom ett år.
Det här kunskapsprovet innebär att nyanlända läkare och sjuksköterskor behöver bli godkända på teoretiska och praktiska delprov som efterfrågar sex års medicinska studier (både grundläggande och många olika specialistkunskaper) på svenska av någon som har varit yrkesverksam i flera år sedan examen.
Allt detta för att lyckas bli legitimerad under enbart ett år. Det är svårt att ägna hela sin tid åt att lära sig språket samtidigt som vi måste klara kunskapsprovet, särskilt för de som har familj med barn.
Många har redan lämnat sina länder och karriärer och försökt att bygga upp sina liv i Sverige. I slutet av ett år måste de ta sig tillbaka och börja om från noll. Att kunna klara allt det här samtidigt är oerhört ansträngande och uppmuntrar inte till att fortsätta med sitt yrke i Sverige. Vårdpersonal behöver få en rättvis chans för att hinna förbereda sig inför proven.
Dessutom är det svårt att få plats på proven. Både Umeå universitet och Karolinska institutet – där kunskapsprovet för tandläkare genomförs – har platsbrist till proven. Det innebär att även om man teoretiskt sett kan klara provet går uppehållstillståndet ut innan man ens får plats på proven.
“Kunskapsprovens många frågor är inte språkligt korrekta fullt ut och akademiskt tillkrånglade. Proven är medicinska test och inte ett språkligt sådant. Låt SFI-lärare på berörda universitets utbildningsinstitution gå igenom frågorna”, skriver Jan-Åke Blomqvist, en svensklärare, och Ingvar Ovhed, en specialistläkare.
Det finns andra länder som underlättar för utländsk vårdpersonal, som de är i behov av. I exempelvis Danmark får man tillräckligt med tid, två till fyra år, tills man har hunnit lära sig språket, göra kunskapsprovet och få legitimation.
Att ge vårdpersonalen mer tid gynnar både Sverige och personalen. Självklart borde vi kunna klara socialstyrelsens krav – men det är ett orimligt krav att klara dessa på ett år. Vi har något att bidra med i det svenska samhället – vår expertis, våra erfarenheter, vår kompetens. Om Sverige behöver oss är det dags att agera genom att granska, förändra och förenkla villkoren.
Jonas A. David, lärare i svenska
Miran Nawzad, tandläkare
Olga Beranova, specialistläkare
Marjan Safaei, sjuksköterska
Emmanuel N. Usman, läkare
Bahman H.Rasool, läkare
Saeideh Marei, sjuksköterska
Hani Daniel, professor i filosofi
Eduardo Arroyo, veterinär
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Så här skriver du en debattartikel