Krävande föräldrar – en del av lärarjobbet
Försteläraren: En god föräldrakontakt är ingen slump – det handlar om lärarens skicklighet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-01-09
DEBATT. En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att sju av tio lärare upplevt att föräldrar försökt påverka undervisningen. Besvikna vårdnadshavare kan kontakta pedagogerna under kvällstid och helger för att framföra klagomål och kräva förändringar av olika slag.
I flera fall tas ärendena vidare till rektor. Stressen som detta medför hos lärarna är stor och jag känner verkligen för de som drabbas. Det finns emellertid rutinerade lärare som år efter år har goda dialoger med föräldrar. Detta beror inte på tur utan grundar sig tvärtom på skicklighet.
Människors tillgänglighet har ökat i surfenheternas tidevarv, vilket lett till att gränsen mellan privatliv och arbete suddats ut. Inom lärarbranschen har dock denna gräns varit suddig länge. Vi har nämligen tio timmar förtroendearbetstid vilken vi förlägger var vi så önskar. Men vi måste ju inte svara på samtal och mejl om vi är på bio eller lagar mat. Eller hur? Vi lärare kan återkomma under kontorstid och ingen vettig människa skulle kunna hålla det emot oss.
Vi behöver dessutom släppa alla elev- och föräldraproblem ibland, annars riskerar vi utbrändhet.
Vägen till goda föräldrarelationer går genom barnen. Förutom didaktisk och pedagogisk skicklighet, kunskapsdjup och tydlighet handlar det om att bygga varma relationer med eleverna. Kommunikation med föräldrar – inte bara då deras barn misskött sig, utan även då de gjort bra saker – får anses som välinvesterade minuter någon gång då och då.
Man bör också arbeta proaktivt för att förhindra eventuella missförstånd. Om man exempelvis märker att en elev blir upprörd över en bedömning och finner den orättvis kan man försöka ta kontakt med hemmet innan skoldagens slut.
Engagerade och drivna vårdnadshavare vill ofta ha information om undervisningsområden och examinationssätt etcetera och detta ges enklast genom en klassblogg eller en lärplattform. Lärare förväntas göra pedagogiska planeringar och dessa kan lika gärna läggas ut på nätet.
Ju mer information som ges där, desto färre samtal och mejl. Inom läraryrket handlar det om att arbeta rejält med vissa, i längden tidsbesparande, saker i stället för att dutta med flera.
Om vi ändå ”jagas” av föräldrar så bör vi vara lyhörda och lösningsbenägna. Det gemensamma målet för båda parter är självklart att eleven ska må bra och lyckas i skolan och genom att utgå från det vinner man ofta över föräldrarna på sin sida. Att se sin egen roll i uppståndelsen är viktigt; kanske har vi lärare agerat slarvigt och då får vi tåla kritik utan att gå i försvarsställning.
Lika viktigt är det att gränser markeras om föräldern träder över dem och rent av försöker mästra en. Vi ska vara tydliga med att vi är proffsen; att det är vi och ingen annan som förser eleverna med verktygen för att lyckas i skolan.
Det finns slutligen de fall då det rör sig om föräldrar med personliga problem som agerar gränslöst oavsett lärarinsats. Då måste pedagogen söka stöd hos kollegor och rektor för att vid behov ha dessa bredvid sig under ett arrangerat möte. Vikten av ett starkt kollegium och en bra chef kan inte nog understrykas i sådana situationer.
Alla pedagoger möts av upprörda föräldrar ibland, men vissa löser situationerna bättre än andra. Ofta stärks i stället deras band till föräldrarna och ömsesidig respekt skapas.
Rektorer måste ge dessa lärare en röst under pedagogiska forum och låta kollegorna ta del av deras tips.
Jonas Nilsson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.