Vi behöver en motpol till dagens influencers
Therese Johaug och Anna Haag: Som tidigare elitidrottare kan vi ge kvinnor alternativ till alla ”mirakelkurer”
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-04-17
DEBATT. Unga kvinnor mår allt sämre visar siffror från bland annat Folkhälsomyndigheten.
Samtidigt får många yngre i dag sin inspiration vad gäller levnadsvanor och livsstil från sociala medier och influencers. Fler elitidrottare borde använda sin kompetens inom träning och mental hälsa till att agera förebilder.
I vår del av världen har kvinnor fått bättre rättigheter och större inflytande över både samhälle och privatliv de senaste hundra åren.
Feminism, kroppspositivism och andra rörelser har bidragit till att skapa ett mer tillåtande klimat för den hälft av befolkningen som tidigare levt, och i många länder fortfarande lever, långt under männens privilegier.
Samtidigt visar studier från exempelvis Jämställdhetsmyndigheten att hälsoproblem är vanligare bland yrkesverksamma kvinnor än män – och att psykisk ohälsa ökar mer bland flickor och yngre kvinnor.
Enligt Nationella folkhälsoenkäten lever var femte kvinna i åldern 16–29 år med någon form av psykisk ohälsa.
Många unga kvinnor i dag känner sig rådvilla inför framtiden och en osäker arbetsmarknad.
I oro och stress över sin livssituation tillbringar de alltmer tid i sociala medier, där populära influencers erbjuder gemenskap och ingjuter hopp om en lönsam yrkeskarriär som ”kändis”.
Men parallellt med ökad digital närvaro syns bland unga kvinnor även ett ökat intresse för att få bättre hälsa genom exempelvis mindre alkohol och mer träning. Idealet har också skiftat från likartade smala till olikformade starka kroppar.
Vi som på nära håll sett hur målmedveten fysisk aktivitet som gympass, löprundor eller yoga stärker både den yttre och inre hälsan tycker förstås att hälsotrenden bland unga är toppen.
Ihärdig träning behöver inte vara skadligt, tvärtom kan det bidra till självkänsla och bygga gemenskap, samtidigt som man minskar risken för sjukdom och ohälsa.
Vi menar inte att unga kvinnor ska sikta på samma extrema prestationsnivåer som yrkestävlande.
I vår bransch finns tyvärr gott om exempel där jakten på resultat har lett till ätstörningar, psykisk ohälsa och skador som tar lång tid att läka.
Men dessa erfarenheter bör tas till vara på för att belysa frågan om ohälsa ytterligare och sprida viktiga lärdomar vidare.
Som kontrast till ”mirakelkurer” och influencers utan djupgående kunskap har många elitidrottare stor potential att inspirera och berätta om hur man tränar effektivt och äter balanserat utan att hamna i fixeringar.
Vi vill därför uppmuntra unga kvinnor att i högre utsträckning följa framgångsrika idrottare för råd och inspiration kring kropp och själ.
Vi vill också uppmana fler med bakgrund och erfarenhet från elitidrott att dela med sig av sin kompetens inom fysisk och psykisk hälsa – både i sociala medier och genom att utbilda i vården, skolan och föreningslivet.
Med träning och gemenskap kan fler unga kvinnor stärka både sin inre och yttre hälsa och må bättre.
Therese Johaug, tidigare längdskidåkare tävlande för Norge, samt företrädare för träningsmärket Johaug
Anna Haag, tidigare längdskidåkare tävlande för Sverige, samt författare till boken ”Lev, njut, träna”
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.