Tvinga inte mammor att stanna hemma
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-02-24
Birgitta Ohlsson (FP): EU:s mammadirektiv ett steg tillbaka för jämställdheten i Europa
Det är mammor som är föräldrar i många europeiska politikers ögon år 2010. Inte pappor. EU-kommissionen har föreslagit att mammaledigheten ska vara obligatorisk i sex veckor efter förlossningen, oavsett vad mamman själv anser. Nyblivna mödrar förbjuds helt enkelt att arbeta. Argumenten är medicinska. Frågan ligger just nu hos det folkvalda Europaparlamentet som ska rösta om det så kallade mammaledighetsdirektivet i mars.
Alliansregeringen är kritisk till förslaget eftersom det riskerar att urholka den svenska jämställdheten. Om förslaget blir verklighet innebär det att jag själv inte kan arbeta. Som blivande mamma skulle jag tvingats tacka nej till att bli EU-minister.
Vi måste samtidigt ha i minnet att lagförslaget har kommit till för goda syften. I lagpaketet föreslås även att rätten att vara mammaledig ska utökas till 18 veckor. I flera medlemsstater är föräldraledigheten usel. I bland annat Österrike, Belgien, Tyskland och Nederländerna är mammors rätt att vara lediga kortare än 18 veckor. Men mammaledighetsdirektivet med tvångsledighet är fel väg att gå.
Direktivet är också problematiskt för att det pekar ut endast mödrar som föräldrar. Vi måste uppmuntra föräldrar att dela mer på föräldraledigheten och ansvaret för barnen. EU-kommissionens lagförslag skickar fel signal. Europa behöver fler jämställda pappor.
Familjepolitiken är bedrövlig på många håll i EU. Trots att jämställdhet är en gemensam värdering i unionen och en nödvändig förutsättning för att uppnå EU:s mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.
Miljoner kvinnor i EU kan inte arbeta alls, eller så mycket som de skulle vilja, på grund av att de tvingas ta ansvaret för familjen.
I flera av EU:s medlemsländer erbjuds inte barn under tre år barnomsorg. Äldreomsorgen är ofta dåligt utbyggd, vilket medför att kvinnor känner krav på att ta hand om åldrande släktingar. Sambeskattning, som hämmar kvinnligt förvärvsarbete, finns kvar i åtskilliga länder.
Många kvinnor i EU väljer i dag bort barn helt och satsar på karriären eller så ger man upp den när barnen föds.
Effekterna syns i statistiken. EU har världens mest välutbildade hemmafruar. Samtidigt förgubbas och förgummas Europa. Unionens befolkning riskerar att bli en Jurassic Park om inte fler barn föds.
Tillgång till barnomsorg är avgörande om fler ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv. Jag anser inte att vi ska lagstifta om barnomsorg på EU-nivå. Men fler EU-länder måste inse sambandet mellan barnomsorg och ekonomisk tillväxt.
Det är en angelägen utmaning för unionen att fler kvinnor kommer i arbete. Här finns en outnyttjad potential för högre BNP. Fler som arbetar och betalar skatt stärker finansieringen av vår gemensamma välfärd i den globala konkurrensen. I genomsnitt förvärvsarbetar endast 6 av 10 kvinnor i EU, och i vissa medlemsstater är det bara 4 av 10. Män tjänar nästan 20 procent mer. Fyra gånger så många kvinnor som män jobbar deltid.
Kvinnor i EU tjänar mindre än män och därför är kvinnors ekonomiska frihet mer begränsad. Ända sedan 1700-talet har makt över den egna plånboken varit en grundbult i den liberala feminismen. Det är hög tid att politiker i Europa inspireras av vår historia. Kvinnor ska inte behöva vara beroende av sin partner för sin försörjning.
EU har uttalade mål om att kvinnor och män skall ha samma möjligheter att förena arbetsliv, privatliv och familjeliv. Det är dags att Europas politiker börjar leverera.
Den 22 februari, på mitt första EU-möte som Sveriges EU-minister, lyfte jag att jämställdhetsperspektivet måste in i unionens tillväxtstrategi – EU 2020. I dag saknas det helt. Jag är glad över att jag fick stöd av EU-kommissionens vice ordförande Maroš Šefcovic och ordförandelandet Spaniens utrikesminister Miguel Angel Moratinos.
Ökad jämställdhet är en av EU:s stora utmaningar. Fler måste vakna. Sverige är ett feministiskt
pionjärland med en internationellt sett radikal familjepolitik. Vi ska inte ta fram pekpinnarna men Sverige kan inspirera övriga länder i EU.
Vi kan börja med föräldraledigheten. Den ska vara en rättighet för föräldrar – inte ett mammatvång.
Bloggat om mammadirektivet
■ Diskriminerar pappor
GenusNytt skriver: ”Observera att det handlar om mamma-ledighet, inte föräldraledighet. /.../ Pappor/män ska inte diskrimineras på grund av sitt kön. Saken blir inte bättre av att förslaget också begränsar kvinnors frihet – de kanske inte vill vara lediga i två veckor före och fyra veckor efter förlossningen. För övrigt är det obegripligt hur EU kan ha ett utskott kallat Utskottet om kvinnors rättigheter och jämställdhet. Själva namnet är ju ojämställt.”
■ Annat årtal i Bryssel
”Det mest frapperande är förslagen om obligatorisk amning i sex månader och förbud för nattarbete för kvinnor. Dessa förslag har ledamöterna haft den goda smaken att stryka ur direktivet. Men faktum kvarstår: Det sitter folk i parlamentet som lagt fram de här förslagen, som tycker de är bra. Christ, det var 2000-tal sist jag tittade, men kanske inte i Brysssel.” skriver Looking for Sara .
Bloggredaktör: Ulrika Lundberg
Birgitta Ohlsson