Kräk-KBT

Så blir du fri från spyskräcken

Blir du svettig bara du tänker på vinterkräksjukan? Undviker du offentliga toaletter, varuhus och kollektiva färdmedel för att slippa bli sjuk? Skulle du aldrig någonsin ta av ris à la Maltan på julbordet?

Det finns ett ord för din noja: emetofobi.

helskärm

Hösten och vintern är maginfluensornas tid – och kräkfobikernas värsta period på året.

Tusentals svenskar lider av emetofobi, en av våra vanligaste fobier. För en del kräkfobiker är det värst att må illa själva. Andra fasar mer för att folk i närheten eller till och med på teve ska kräkas.

Olika grader

Kräkfobikern beter sig annorlunda än andra människor i många situationer. Det kan vara allt från att sträcka sig efter det innersta, kallaste paketet i kyldisken på ICA till att låta bli att skaffa barn på grund av rädsla för graviditetsillamående. Eller för att barnet sedan kommer att börja på dagis och dra hem magsjukor.

Kvinnor drabbas oftare än män av emetofobi. Det är fobiforskaren och terapeuten Kerstin Hellströms erfarenhet.

Men är inte alla rädda för att spy och försöker slippa det?

– Att tvätta händerna när man har varit på stan eller att inte gå hem till en kompis som är magsjuk är normalt. Det blir en fobi när man undviker saker som man verkligen vill göra och när undvikandet blir en viktig del i den vardagliga rutinen, säger Kerstin Hellström.

Begränsar

Om skräcken för att kräkas eller för att se andra kräkas begränsar livet så mycket, tycker hon att man ska ta tag i problemet. För det går att göra något åt det. Den metod Kerstin Hellström förespråkar är kognitiv beteendeterapi.

Första steget är att börja ifrågasätta sig själv, att gå igenom hur pass rationella ens tankar och beteenden egentligen är.

Däremot ska man inte försöka bota sig själv genom att utsätta sig för kräk. Att söka upp kräkscener på Youtube och titta på dem är till exempel ingen bra metod mot emetofobi.

– Om man inte kan förändra sitt tänkande och handlande på egen hand ska man söka hjälp utifrån, säger Kerstin Hellström.