Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

”Kan jag välja vilka organ jag vill donera?”

Uppdaterad 2022-05-21 | Publicerad 2006-07-07

Aftonbladets Caroline Hougner har svar på dina frågor om organdonation

Osäkerheten om vad som gäller efter ens död är stor.

Många vågar därför inte bli donator.

Aftonbladets medicinreporter Caroline Hougner reder här ut begreppen.

Kan vem som helst anmäla sig till donationsregistret?

– Ja. Barn eller pensionär spelar ingen roll. Vissa organ påverkas väldigt lite av åldern. Eventuella sjukdomar tar sjukvården ställning till den dag donation blir aktuell.

Vilka organ transplanteras?

– I Sverige kan läkarna transplantera njurar, lever, hjärta, lungor och bukspottkörtel med stor framgång. Tunntarm och insulinproducerande celler kan också transplanteras, men det är inte lika vanligt. Även vävnader som hornhinnor, hjärtklaffar, hud- och ben tas till vara.

Kan jag välja vilka organ jag vill donera?

– Ja, på anmälningsblanketten finns särskilda rutor där du kan fylla i vilka organ du inte vill donera.

Gäller inte donationskorten längre?

– Jo, men det är bra att anmäla sig till registret också eftersom de uppgifterna är mer tillgängliga för vården.

Hur vet jag om mina föräldrar anmält mig?

– Den dag du fyller 18 år får du ett brev från Socialstyrelsen med en påminnelse om att du finns med i registret. Vill du veta direkt går det att ringa eller skriva till socialstyrelsen och begära ett registerutdrag.

Kan jag ångra mig?

– Ja, det är bara att skicka in en avanmälan.

Måste jag ta ställning?

– Nej, men enligt lag räknas du som positivt inställd till att bli donator om du inte registrerar att du motsätter dig donation.

Vet sjukvårdspersonalen vilka patienter som anmält sig till donationsregistret?

– Nej, ingen får söka i registret förrän en person avlider. Och då är det endast den organansvarige läkaren eller sjuksköterskan som får göra sökningen.

Kan läkaren dödförklara någon av misstag?

– Nej, så länge läkaren följer de rutiner som anges i lagen är det omöjligt. När en person avlidit görs två neurologiska undersökningar med minst två timmar mellanrum. Konstateras total hjärninfarkt, det vill säga att samtliga funktioner saknas i hjärnan är personen död. Skulle tvivel ändå råda röntgar man hjärnan. Syns ingen blodcirkulation är döden säkerställd.

Vad händer med resten av kroppen om jag går med på att donera alla organ?

– Organen tas ut som vid vilken operation som helst och operationssåret sys igen. Har hornhinnorna tagits bort sätter läkaren in ögonproteser. Därefter görs den avlidne iordning på vanligt sätt så att de anhöriga kan ta ett sista farväl.

Kan jag välja vem som ska få mina organ?

– Nej, både donatorn och mottagaren är garanterade anonymitet. Donatorns anhöriga kan dock få viss återkoppling om hur det gått för den eller de som fått organ.

Finns några religiösa hinder mot donation?

– Nej, inte hos de stora världsreligionerna. Företrädare från samtliga större förbund i Sverige; den kristna protestantiska kyrkan, den katolska kyrkan, det judiska och islamitiska samfundet ställer sig alla positiva till donationer.

Så anmäler du dig och dina barn

Läs mer:

Caroline Hougner

Följ ämnen i artikeln