Hiss och diss för Adonis
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2016-10-13 | Publicerad 2016-10-12
Aftonbladets kritiker om vem som borde ta hem priset – och vem som inte bör få det
NOBEL. I morgon meddelas vem som vinner 2016 års Nobelpris i litteratur.
Så här svarar Aftonbladets kritiker på frågorna:
* Vem tror du får priset?
* Vem vill du ska få priset?
* Vem vill du inte ska få priset?
Petter Lindgren
1 John Ashbery. Statistiskt sett borde det ju bli en gubbe, och då en som inte skriver reportage eller tjockprosa, right?
2 Ursula K Le Guin. Läste om Trollkarlen från Övärlden häromdagen, fast på originalspråket. Holy shit!
3 Alla som heter något med Bob. Synd för Bob Dylan, Bob Hansson, Bob hund. Se vidare: thebobclub.com
Ulrika Stahre
1 Claudio Magris är en europeisk intellektuell i Akademiens smak, dessutom verksam i magiska Trieste – nästan världens navel.
2 Kanadensiska poeten, essäisten och översättaren Anne Carson, för att hon trotsar alla fack och för att hon låter böcker smälta.
3 Adonis, tippad mottagare år efter år, men med mycket oklara kvaliteter.
Inga-Lina Lindqvist
1 Adonis. Han fick Stig Dagerman-priset i år och Nobelpriset brukar följa strax därpå.
2 Nawal El Saadawi. Hon fick Stig Dagerman-priset 2012. Vi behöver lyssna till en kvinnlig arabisk röst.
3 Haruki Murakami. Hans författarskap är en dagslända, vackert men förgängligt.
Lennart Bromander
1 Adonis. Flera länge tippade kandidater har på senare år fått priset, och ingen har väl varit så envist tippad som han.
2 Elena Ferrante. Oavsett den för det överväldigande flertalet av hennes läsare ointressanta frågan om hon heter Elena eller Anita skriver ingen i dag bättre romaner än hon.
3 Haruki Murakami, som också skriver bra romaner men tyvärr svårt fläckade av en närmast naiv sexism.
Elise Karlsson
1 Marie NDiaye, om Akademien ser det som sitt uppdrag att hitta den mest framstående europeiska författaren så är det henne de kommer att välja.
2 Ngugi wa Thiong’o, hans storslagna livsverk förtjänar att uppmärksammas.
3 Enrique Vila-Matas, vissa författare vill man få behålla lite för sig själv.
Kristian Lundberg
1 Jon Fosse, vilket naturligtvis är en skandal och katastrof.
2 Tua Forsström, ingen kan som hon göra verklighetens tyngd viktlös.
3 Adonis, överskattad och numera lika intetsägande som ett diabeteskex.
Göran Sommardal
1 Ngugi wa Thiong’o, Akademiens val är mer förutsägbara än man anar.
2 Se ovan, eller Ismaïl Kadaré, varje gång jag läser om honom.
3 Ingen av de andra som ”äntligen” inte fått det. Dem vill jag helst slippa läsa om.
Joar Tiberg
1 Peter Handke, för att han som dramatiker och prosaist i fyrtio års tid stökat om i vårt litterära medvetande. Att han inte längre översätts till svenska är ett tecken på en sorgligt tilltagande provinsialism.
2 Dag Solstad hade varit skoj, hans romaner är så kluriga, nyskapande och djupt tankevidgande att de är svåra att bortse ifrån.
3 Mircea Cartarescu. Nobelpristagare ska vara gråhåriga, jag är trött på ungdomskulten.
Pia Bergström
1 I år tippar jag Richard Ford. Amerikansk anspråkslös prosaist som gör något större av vardagsvärlden.
2 En annan amerikan, Marilynne Robinson har bara skrivit fyra romaner, men ååh så bra.
3 Haruki Murakami, som av nån mystisk anledning alltid ligger högst på bettingsajterna.
Anneli Jordahl
1 Adonis. Den syriske poeten har varit pristippad i decennier. Det är dags.
2 Marie NDiaye. Hennes dunkla vrår och hemliga människoporträtt bryter av i den litterära övertydlighetens tidevarv. Romanen Ladivine är ett mästerstycke.
3 Amerikansk man som går före Joyce Carol Oates. Tjatigt, ja, men lägg hennes tio främsta framför er. Överlägsen.
Göran Greider
1 Ko Un, sydkoransk poet. Han skrev: ”När jag gick nerför Jongno Street i Daegu/ köpte jag och drack en flaska schnapps.”
2 Joyce Carol Oates, och inte bara för att hon gillar Bernie Sanders. Hennes bok om Marilyn räcker.
3 Leonard Cohen ska inte få det – för då blir det på bekostnad av Bob Dylan.
Jenny Högström
1 Péter Nádas, för att han skrivit både Bibeln och viktiga, vindlande romaner om efterkrigstidens Europa.
2 Anne Carson, för att hon kan förvandla precis allt till både dikt och guld.
3 Haruki Murakami, för att det verkligen inte håller hela vägen.
Åsa Linderborg
1 Ngugi wa Thiong’o, Kenya. Någon gång måste ju Akademien våga ge priset till en kämpande intellektuell som skildrar avkolonialiseringen inifrån.
2 Någon som det kan bli ideologisk strid om, som den högkvalitativa, högersinnade bullerbusen Les Murray.
3 Någon beskäftig europeisk antisocialist som högtidstalar om det liberala projekt som bevisligen gjort bankrutt.
Aftonbladet Kultur