Jenny Tunedal upptäcker en generationsroman
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-08-05
Erika Lopez: Mad Dog- En berättelse för de bittra och ensamma
Roman
Erika Lopez
Mad Dog - En berättelse för de bittra och ensamma
Övers. Molle Kanmert Sjölander
Mad Dog, en berättelse för de bittra och ensamma, är något så ovanligt som en illustrerad roman. Text och bild utgör en sanslös helhet, som lockar till hesa häxskratt, snarare än lågmälda fnissningar. Det här är den andra boken i den amerikanska författarinnan och serietecknaren Erika Lopez triologi om Tomato Rodriguez, en flippad, suverän, bisexuell, halvpuertoricansk löspeniskonstnär och motorcykelhjältinna, på drift mot helvetet och tillbaka.
Lopez skriver ungefär som hon tecknar; det är tjockt med svärta, snyggt, kul och ibland ganska grymt. ”Like a wet kiss at the end of a warm fist”, som det heter i en av bilderna.
Dagens USA, sett genom Tomato Rodriguez ögon, är en plats där barns uppväxt i välbärgade förorter är full av ”Grejer som skulle ha fått Anne på Grönkulla att fly till Bronx så hon kunde leva just enough, just enough for the citäääy” medan "hela Jerry Springers värld hoppar åt helvete med musik för där stoppar påskharen rakblad i påskäggen till och med".
Inga helylleamerikanska (mer eller mindre politiskt korrekta) ideal och fördomar undgår Tomatos skarpa tunga och blick.
När det gäller termer för sexualitet slår hon fast att ”lesbianism låter som det stadium en flata inträder i när hon har slutat göra lesbiska grejer, när alla hennes delar är utslitna och hon bär muffpé”.
Om jag får önska ”min” generation en ny generationsroman, ligger Mad Dog bättre till än exempelvis Erlend Loes Naiv Super, som handlar om en norsk heterokille runt trettio.
Lopez text skildrar erfarenheter vid sidan av urgamla normer och gränser. Den är skriven i ett alldeles pinfärskt nu. Det är 2002 och äntligen ”Dags att leva som en felhörd låttext av Elton John, live my life like a Ken doll in the wind”.
Jenny Tunedal
