Vass kampanj för demokratin
Barbro Westling ser Vinnaren tar allt – en skarpt underhållande uppsättning
Publicerad 2018-03-13
Det är tydlig adress på Vinnaren tar allt på Hipp i Malmö. Förstagångsväljarna. De som står mellan ”vem bryr sig” och ”vad gör skillnad?”. Samtidigt som den svenska demokratin i år fyller 100 år. Nybildade Medborgarbandet sätter välriktat in stöten i en smart show som är som vår tid. Många och åtskilda röster, smått och stort, svåröverblickbart och en stark spellista med Kanyi Mavi, Kristin Amparo, Moto Boy, Thomas Öberg/Regeringen bland annat.
Hemvändaren Nina Persson (Cardigans) tog med sig idén med Medborgarbandet från New York och The Citizen Band som kampanjade för Obama.
Nu kampanjar hon och Gudrun Hauksdottir för demokratin i samarbete med Malmö Stadsteater. Det är pedagogiska klossar men en vass berättelse, signerad Gertrud Larsson och Åsa Asptjärn.
Nina (Persson) har tröttnat på Demmo (Magdi Saleh) och söker efter nya kickar. Demmo fastnar för Kameleonten och populisten Kamelia (Angelica Radvolt) och får med henne en kull krävande hatare och nättroll innan Nina ångrar sig och kommer åter.
Bortsett från den utslätade finalen är det tjugofem skarpt underhållande scener med texter, låtar och artister som levererar. Athena Farrokhzads Is that good? om nazism och dagens flyktingpolitik, Felicia Mulinaris Ni förtjänar oss inte till alla svennar, Emil Jensens innerlighet och Thomas Öbergs ytterlighet. Det är full parad, storartat snyggt och överlag coola scenlösningar.
I en scen inleder Sven Boräng försiktigt klagandet över högljudda mobilpratare, det trappas upp i gruppen Tyst Kupé för att sceniskt kulminera i diktaturens krav på allas tystnad. Tankesprång och överdrivet men ändå drabbande.
Så används scenen på alla upptänkliga sätt, av olika människor med olika meningar som kan olika konster, ett slags livfull bas som samtidigt nånstans förklarar varför det är viktigt med demokrati och att rösta.