De super till. Och?

? Ta för er tjejer! Vänta inte på att bli uppbjudna!” är moralen i Christina Herrströms nyskrivna Midsommarkvartetten med premiär på Skillinge teater lagom till midsommar. Pjäsen är en slags komedi av privatteatertyp där fyra tjejer på 40 plus super till innan de ska ut i midsommarnatten och ragga.

Karlar? Vad annars? Här är det heteronormativt som gäller hela vägen.

Värdinnan Elvira, Vera Veljovic, är den enda som fortfarande är gift. Hur kul det är ska vi snart få veta! Anna Söderlings Lisa sörjer sin skilsmässa på femte året nu – fast intrycket är att hon mest sörjer förlusten av ett komplett batteri köksmaskiner. Åsa Arhammars Kajsa i jeans med 69 på låret stöter via sms på sin senaste kille och är samtidigt livrädd för att anses framåt. Den tanken finns inte för Katarina Zells nyskilda Susanne, som gör försenad entré efter paus efter att ha odlat fem älskare enligt löpandebandprincipen.

Ansträngande? Inte ett dugg. Titta på henne bara, hon mår ju prima!

? Det är hennes modell som segrar. ”Ta för er, tjejer!” syftar inte på arbetsmarknad eller högre lön, utan på sexualitet, ja promiskuitet som en rättighet för varje kvinna.

Då får man allt argumentera på ett mera komplext sätt än här, där inlagda sång- och dansnummer typ It’s raining främst lyckas med att stryka gamla fördomar medhårs.

Att scenen upplåts för kvinnors erfarenheter är lika sällsynt som nödvändigt. Dubbelt synd därför att Midsommarkvartetten stannar i beskäftig och endimensionell pekfingerteater.

Teater

Tove Ellefsen Lysander