Queer Fedra suger

På Teater Tribunalens scen runkar prins Hippolytos i en sunkig tv-soffa. Säden samlas i en socka som därefter används till att snyta sig i. In kommer drottning Fedra, besatt av passion för sin styvson. Uttråkad låter han henne suga av honom och meddelar därefter att han redan har legat med hennes dotter Strofe plus fått en släng av gonorré.

Fedra bör alltså snarast söka läkare.

Hon tar i?stället livet av sig efter att först att ha anklagat styvsonen för våldtäkt. Han – den konsekvente bildstormaren avvisar varje krav på ånger och förlåtelse. Ett möte med en präst slutar igen i fellatio.

Nu är det prästen som går ner på knä.

Så är det dags för folket att verkställa hämnden. Hippolytos får genitalierna avskurna och grillade. Kung Theseus våldtar och skär – visserligen av misstag – halsen av sin dotter Strofe. Och Hippolytos dör med en önskan om ”fler ögonblick som det här!”

”Queer” är nog den ende idé jag kan spåra bakom Lundagruppen Ludigras uppsättning av Sarah Kanes Fedras kärlek. Nina Jeppssons Hippolytos har boxershorts, höga stövlar och en blick som sett det mesta. Anna Söders extremt kvinnliga Fedra talar om Hippolytos som hon, som kvinna, Klara Meijers militanta Strofe talar om honom, om en man.

Hippolytos som projektionsduk för dem som faller för honom är en intressant tanke som inte därmed blir till teater.

Uppsättningen mobiliserar olika pronomen hellre än gestaltar den makt figuren – och Sarah Kanes text – faktiskt har.

Teater

Tove Ellefsen Lysander (kultur@aftonbladet.se)