Åkesson har inget att säga om välfärdsslakten
Verkar bara vara intresserad av statsministerposten
Efter fyra månaders tystnad valde Jimmie Åkesson att under kontrollerade former stiga upp till jordytan och vara med i femtielva medier. SVT, SR och alla stora tidningshus spelade med i den fars som kallas oberoende journalistik.
Jimmie Åkesson får inte en fråga under flera månader och sedan får han under ett kort ögonblick tala om exakt det han vill och medierna slåss om att citera honom.
Det enda Jimmie Åkesson inte behöver svara på är hur hans eget styre påverkar Sverige.
Jag tänker på vårbudgeten som inte gav några pengar till kommunerna och sjukvården fast välfärden skriker efter pengar.
Jimmie Åkesson som styr regeringens agerande avstod att ge mer pengar till välfärden. Resultatet blir ett stålbad där gamla får sämre äldrevård, barnen sämre barnomsorg, skolorna svårare att betala lärarna. Barnfamiljerna fick ingenting, fast hjälporganisationer varslar om att människor samlas vid soppkök.
Om detta har Jimmie Åkesson inget att säga. Ingen pressar.
Under våren har debatten gått hög om matjättarnas girighet, särskilt ICA som gör rekordvinster. Inte ett ord från den under långa perioder politiskt nedsövde partiledaren för SD.
Tio års reallöneökningar har spolats bort av inflationen och de enda som förväntas ta ansvar i vårt land är vanliga jobbare.
Inget Åkesson tar i.
Förra veckan kom siffrorna på bankernas vinster. Enbart Swedbank tjänade tio miljarder på tre månader, på att skinna sina kunder.
Medan det pågår ett klasskrig där arbetarklassens och den lägre medelklassens standard kokar bort och välfärden försämras vill Åkesson tala om att han själv förväntar sig att bli statsminister 2026, att vi ska utvärdera och kanske lämna EU medan hans kollegor vill förbjuda sossarnas lotteri.
Jimmie Åkesson vill att vi ska ägna oss åt kulturkrig så att vi glömmer klasskriget han för tillsammans med Moderaterna.
Inom trolleri kallas den avledningsmanöver som varje trick går ut på för misdirection. Det gäller att få oss att titta åt ett annat håll så vi missar det som verkligen sker.
Åkesson trollar skickligt.
Problemet är att hans bästa bundsförvant är de mediehus som duktigt sänder Åkessons trollande utan att ställa rätt frågor. Många medier borde idka svår självkritik efter sitt frivilliga deltagande i Åkessons charmoffensiv de sista fjorton dagarna.
SD-ledaren är en svensk Trump som med en tweet eller handrörelse kan få hela journalistflocken att släppa allt för en möjlighet att vara med vid hans citatgryta. De kommersiella medierna suktar efter klicken och public service är livrädda att stöta sig med regeringsmakten.
Det är vämjeligt.
—