Pourmokhtaris stora dröm är att du ger upp
Hemliga strategin för COP29
Valencia, ett berg av bilar och 200 döda. Regn som aldrig tar slut. På andra sidan Atlanten står en fascistisk, klimatförnekande dåre och häver ut sig ordsallader utan varken sanning eller substans. I Sverige fortsätter utsläppen att öka och klimatmålen missas.
Som om världen inte var ödesmättad nog börjar FN:s 29:e klimatmöte på måndag. Denna gång i Baku, Azerbajdzjan. Likt förra årets möte i Dubai är alltså platsen för årets möte i en oljestat.
Många klimataktivister åker inte längre på COP-mötena. De upplever att de inte blir hörda och att det hela blivit ett evenemang som infiltrerats av fossilindustrin. Då förra samt årets möte har blivit en plats för att diskutera nya oljeavtal, har aktivisterna inte fel i sak.
Dubai-mötet var på många sätt en besvikelse, även om världens länder kom överens om att fasa ut fossila bränslen och tredubbla kapaciteten för förnybar energi. Årets möte kommer handla om vem tusan det blir som hostar upp.
Vem får betala räkningen för det land vars yta ligger under vatten?
Vem betalar för att andra länder klimatanpassas och undgår samma öde?
Och hur ser vi till att alla världens länder har råd att ställa om?
Givetvis kommer fossilindustrin göra sitt yttersta för att sabotera och se till att kalkylen inte går ihop. Dess existens bygger på att status quo kvarstår. Fast det egentligen borde vara de som betalar.
Historiskt sett har samma bolag sett till att gömma klimatforskning och finansiera klimat-desinformation. I dag fokuserar de på att betala för reklam som gör att endast individen ska ställa om, eller lägger pengar på forskning som fokuserar på andra utsläppare än de själva. Donald Trump hymlar inte med sina kopplingar till oljeindustrin, och i Frankrike kan man se hur lobbyister går från fossilbolaget Total till regeringen och tillbaka.
I Sverige har vi en regering som missar varenda klimatmål, samtidigt som de bjuder in fossilindustrin till sina klimatmöten men lämnar miljögrupper utanför. Likaså när de utmålar aktivister som ett hot mot demokratin.
Det är ingen slump, det är deras strategi.
I dessa tider av apatisk dimma tycker jag att vi ska komma ihåg det. Att det finns ingen som är gladare över du ger upp än lobbyisterna och deras marionetter. Istället för att betala för sina brott, lägger de supersummor på att du ska känna allt annat än framtidstro.
För de skakar av tanken att vi en dag ska hålla dem ansvariga för deras politik som leder till att utsläppen ökar och människor dör. Till följd av översvämningar, föroreningar eller extremhetta.
Håll ett extra öga på rubrikerna från COP nästa vecka. Det finns inget Pourmokhtari hellre vill än att du blundar.