Sluta tro att SD-männen bara skojar om politiken
När förändringar sker går det blixsnabbt
WARSZAWA Sejmen, det polska underhuset, inledde sitt möte klockan tio med en kort minnesstund över en tidigare ledamot som avlidit. När alla i rummet ställde sig upp, sejmen har 460 ledamöter, började personerna på den högra sidan unisont att be . Till vänster stod alla tysta.
Framför allt var det ledamöterna från nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa som bad inför TV-kamerorna. I Polen är religion storpolitik, även inför döden.
Så kan politisk polarisering också se ut.
Sedan bröt en ilsken frågestund lös. Krzysztof Gawkowsli, ledare för vänstergruppen, viftade med en skylt i talarstolen och anklagade regeringen för att återhämtningsstödet från EU frusit inne i 750 dagar på grund av att Polen inte längre uppfyller EU:s krav på en rättsstat.
– Det är 750 dagar av skam, dundrade han medan högerns ledamöter gapade och tjoade tillbaka.
Längst fram på vänster sida satt Barbara Nowacka, 48, ledamot för liberala Medborgarplattformen. Hennes arbete inför valet i höst, sannolikt i oktober, har redan börjat.
– Valet kommer helt säkert inte att vara rättvist. Regimen har många medel som gör att valkampanjen inte kommer att bli demokratisk, säger hon när vi träffas i partigruppens lokaler.
Partiet Lag och rättvisa har styrt Polen sedan 2015, Medborgarplattformen är största oppositionsparti och leds av tidigare premiärministern och EU-ordföranden Donald Tusk.
– Manipulationen har redan börjat i regeringskontrollerade medier. Där beskrivs oppositionen som tyskvänlig och ett klipp där Donald Tusk pratar tyska har visats över hundra gånger. Lag och rättvisa låter även statliga företag använda pengar för att stödja partiets kampanj. Det är inte olagligt, men helt orättvist, säger Barbara Nowacka.
Trakasserierna mot oppositionen stannar inte där. Barbara Nowacka angreps själv 2020 av polisen med gas under en demonstration, trots att hon är parlamentariker. Filmer spreds som en löpeld på sociala medier. Hon gick till åklagare som lade ner fallet, sen gick hon till domstol och där ligger det fortfarande utan att någonting har hänt.
Dessutom avslöjades att Lag och rättvisa låtit säkerhetstjänsten avlyssna oppositionens kampanjledare Krzysztof Brejza men det israeliska spionprogrammet Pegasus.
Barbara Nowacka har en intressant politisk historia. Som ung var hon en av ledarna inom den unga socialdemokratin och i valet 2015 ledde hon en koalition av den samlade vänstern i valet.
Det blev fiasko. På grund av spärreglerna kom hennes koalition inte ens in i parlamentet trots nästan 8 procent. Lag och rättvisa fick egen majoritet. Men hon gav sig inte. Året efter bildade hon ett nytt vänsterparti, Polskt initiativ, som inför 2019 års val ställde upp tillsammans med Donald Tusks Medborgaralliansen. Och sedan tre och ett halvt omtumlande år är hon ledamot av Sejmen.
– Lag och rättvisa var ganska öppna med sina ambitioner innan valet 2015 men ingen trodde dem, säger hon.
Ania Skrzypek, 43, är doktor i statsvetenskap och föreståndare för FEPS, de Europeiska socialdemokraternas tankesmedja i Bryssel. Hon har sin bakgrund inom den polska vänstern men är sedan drygt tio år mer forskare än aktivist.
– Polska väljare kan på många sätt definieras i motsats till andra europeiska väljare. Mätningar visar att värdefrågor är mycket viktigare, och den ekonomiska kris med inflation och höga energipriser som dominerar i övriga EU märks inte alls lika tydligt. Väljarna är extremt polariserade, säger hon.
Samtidigt ser hon en ny vänsterrörelse ta form i Polen. Den växer fram ur folkrörelser kring kvinnor, hbtq-personer och klimatet Unga människor vill inte leva under Lag och rättvisas nationalkonservatism utan lika fritt som andra yngre i övriga Europa.
– Jag har varit i rum och på kampanjmöten där hälften är yngre än jag, det är något helt nytt. Det har blivit coolt att vara vänster för en ny generation, säger hon.
När man läser opinionsmätningar inför valet är det jämnt mellan de två alternativen.
På högersidan står Lag och rättvisa men även flera mindre partier. Det viktigaste är högerextrema Konfederationen som är öppet antidemokratiska och bland annat vill återinföra verklig monarki i Polen. Namnet sägs vara inspirerat från de amerikanska sydstaterna under inbördeskriget. I Konfederationen samlas både extremhögerns ökända gatuslagskämpar och en ny generation nätkrigare inte olika Sverigedemokraternas.
Alternativet består framförallt av Medborgarplattformen och vänstern men även av en ny mittenkoalition som växt fram. Det är en spretig samling partier som framförallt är överens om att de vill återinföra full demokrati i Polen.
För svensk del finns det några viktiga slutsatser att dra. Den första är att lyssna på vad partier faktiskt säger. Precis som Barbara Nowacka konstaterar gjorde Lag och rättvisas företrädare ingen större hemlighet av att de tänkte inskränka rättsväsendets oberoende, ta över media, företag och civilsamhälle och kontrollera kulturlivet.
När Björn Söder öppet vill styra kulturen eller dra in statsbidrag för kritiker och Richard Jomshof lägger sig i enskilda domslut är det inget olycksfall i arbetet. Så ser ideologin ut och exakt så blev det i Polen. SD skojar inte när de på område efter område nu ifrågasätter demokratiska normer och spelregler.
Vi måste ta vad de säger på allvar.
Den andra lärdomen är att demokrater måste hålla ihop. När förändringar sker går det blixtsnabbt, gärna kopplat till någon kris.
Det tredje är att det inte blir bättre av sig själv. Vill man inte ha den här utvecklingen måste man höja sin röst och protestera, organisera sig, demonstrera och vägra anpassa sig. Ingen annan kommer att göra jobbet åt en.
– Jag tror det kommer att bli en förfärlig valrörelse i höst, säger Ania Skrzypek. För botten har gått ur.
Men utgången är inte given.