Rädda och rika räddar sig själva
Amerikas populister i fel krishantering
Det tog sin lilla tid före Donald Trump vaknade till coronakrisens allvar. I början kallade han det systematiskt för ”Kina-virus” och kritiserade både media och Demokraterna för att ställa så många frågor om utbrottet hela tiden. Nu har han ändå svängt och försöker ta sina presskonferenser i statsmannamässig ton.
Frågan är om det beror så mycket på virusets hot mot människors liv och hälsa som det beror på att coronaviruset är det enda som på riktigt utmanar Trump på presidentposten. Och så ekonomin, förstås. Ekonomin har börjat skaka.
Kan ruineras
Trumps grepp om makten och det republikanska partiet bygger på att den amerikanska ekonomin går som tåget. Dessutom har han, till skillnad från andra presidenter i modern tid, stora egna intressen i finanssektorn.
Coronan riskerar alltså både att utrota Trumps politiska stöd och ruinera honom personligen.
Så nu tas det på största allvar. Åtminstone i ord och symboliska handlingar. Som att ett hundratal respiratorer skeppas till värst drabbade New York, där man räknar med att i praktiken behöva tiotusentals. Samtidigt ska ekonomin och vardagen återgå till det normala om åtta dagar, jajjemen, säger Trump.
Brasiliens atlet
I Sydamerika sitter en annan populist och försöker rädda sig själv. Brasiliens president Jair Bolsonaro kräver att landet ska öppnas och börja leva igen.
Coronaviruset är bara en förkylning, menar han, och det är media som konspirerat fram paniken. Skulle han själv bli sjuk skulle han dessutom överleva, han är ju trots allt atlet.
Man brukar säga att kris och krig avslöjar människors sanna ansikten, men Bolsonaros och Trumps nylen har varit synliga hela tiden. Vad krisen verkligen avslöjar är vilket sorts ledarskap ett land faktiskt behöver och förtjänar. Och det är motsatsen till populism.