Tänker Berlin lägga sig platt för Vladimir Putin?
Vi har inte råd med att Tyskland flippar ur
Kristersson hade fått ha dumstrut på COP29Ett spöke går genom Europa.
Neville Chamberlains spöke.
Han var brittisk premiärminister för det konservativa partiet mellan 1937 och 1940. Mest känd för eftergiftspolitiken mot Adolf Hitler.
I München 1938 lät han Hitler få ta över en stor del av dåvarande Tjeckoslovakien mot att Hitler skulle låta nöja sig med det.
Så Hitler lovade högtidligt och skriftligt att arbeta för fred i Europa. Och Neville Chamberlain flög tillbaka till London och viftade med den papperslapp som den tyska ledaren skrivit under.
”Fred i vår tid” utropade Chamberlain entusiastiskt.
Året efter anföll Adolf Hitler Polen och startade andra världskriget.
Eftergiftspolitiken visade sig inte fungera. När Adolf Hitler möttes av svaghet fortsatte han bara. Med nya krav, nya lögner och nya militära attacker.
I boken ”En tid för krig : Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022” (Historiska media, 2024) visar professor Wilhelm Agrell, nestor inom svensk säkerhetspolitisk forskning, att historien upprepar sig.
Adolf Hitlers strategi 1939 och och Vladimir Putins 2022 är så lika att de nästan flyter samman till en och samma. Båda diktatorerna är mästare på att utnyttja västs rädsla för krig till sin fördel.
Hitler 1939 och Putin 2022 var båda svagare än väst. Men på grund av demokratiernas eftergiftspolitik ändrades styrkeförhållandena.
Lärdomen från München är kristallklar. Som Winston Churchill uttryckte saken i det brittiska parlamentet direkt till Chamberlain.
”Du fick välja mellan krig och vanära. Du valde vanära, och du kommer att få krig”.
Churchill fick rätt. Neville Chamberlain och hans papperslapp fel.
Man kan tycka att väst borde ha lärt sig läxan grundligt. Men nu verkar Tysklands socialdemokratiske förbundskansler Olaf Scholz vilja testa om inte Neville Chamberlains strategi ändå kan stoppa Vladimir Putin.
Tyskland befinner sig mitt i en regeringskris och det blir nyval 23 februari. Ett val som sannolikt även innebär ett regeringsskifte.
Olaf Scholz vill nu prata direkt med Putin och försöka komma överens.
– Ja, jag har bestämt mig för att prata med Rysslands president vid rätt tillfälle, sade Scholz till ARD, tyska public service, i söndags.
Dessutom har Olaf Scholz börjat prata om att tyska pensionärer inte kan förväntas betala för Ukraina, och liknande populistiska signaler.
Det är maximalt dålig tajming.
Efter Donald Trumps valseger i USA var stödet till Ukraina redan osäkert. Om även Tyskland börjar darra på manschetten är vi riktigt illa ute.
Vladimir Putin kommer inte att stanna om han får ockupera delar av Ukraina lika lite som Hitler nöjde sig med delar av Tjeckoslovakien. Vi vet redan hur den här strategin slutar, eftersom Europa provade den för drygt 80 år sedan.
Eftergiftspolitikens fortsättning är alltid mer eftergiftspolitik, tills det inte finns fler eftergifter att göra.
Olaf Scholz kan döpa sin nya strategi ”fred i vår tid”.