M-slagord löser inga gängmord
Det är snart upp till bevis för Mikael Damberg
I dag är risken att bli skjuten större i Sverige än i nästan alla andra länder i Europa. I genomsnitt dödar våld med skjutvapen fyra svenskar per miljon invånare varje år. I hela Europa är motsvarande siffra 1,6.
Skjutvapen i händerna på kriminella skördar idag fler offer i Sverige än i Italien, om vi tar hänsyn till folkmängden.
Innehållet i den rapport Brottsförebyggande rådet, Brå, lämnade i dag är dramatiskt. Rapporten visar inte bara att Sverige gått från att vara ett land där skjutvapenvåld varit relativt sällsynt till motsatsen. Den visar dessutom att den negativa utvecklingen på många sätt är unik. I Europa är det bara i Sverige som antalet dödade i skjutvapenvåld ökar mellan 2000 och 2019.
Vårt land sticker ut
Segregation, fattigdom och narkotikahandel och de andra faktorerna som brukar förklara kriminaliteten förekommer på många håll. Men det är nästan bara i vårt land som resultatet blivit att allt fler unga män skjuter varandra till döds i allt snabbare takt.
Ändå blir knappast någon förvånad. Sanningen är ju att våldet i kriminella miljöer där åtta av tio skjutvapenmord utförs dominerat den politiska debatten under många år nu. Partiernas företrädare i kriminalpolitiska frågor har överträffat varandra i ropen på hårdare tag och fler poliser.
Nu hävdar inrikesminister Mikael Damberg att utvecklingen faktiskt är på väg att vända. Framför allt är det förstärkningen av polisens resurser och tillgången till gängens krypterade information som gjort att många ledare nu berövats sin frihet och sin möjlighet att styra den kriminella verksamheten.
Åtgärder som har effekt
Sannolikt har också andra beslut haft effekt. Reglerna kring sprängämnen har blivit tuffare. Tullen har fått större befogenheter i jakten på vapensmugglare och straffen för vapenbrott har skärpts. Det betyder till exempel att åklagare har större möjligheter att få den som påträffas med ett vapen häktad.
Allt det där är exempel på åtgärder som utformats för att verkligen påverka den kriminella miljön. Självklart finns det mer att göra. Härom veckan krävde Kronofogdemyndigheten lagändringar för att effektivare kunna beslagta egendom från kriminella. Och för några dagar sedan presenterade regeringen förslag till skärpningar av knivlagen.
Dessutom fick Dambergs kollega Morgan Johansson i går en utredning med förslag som ska stärka skyddet för vittnen i rättegångar. Utredaren vill till exempel ha ett slags system med kronvittnen och en strängare syn på hot mot vittnen.
Moderat topplock
Däremot föreslår utredningen inte att vittnesmål ska kunna lämnas anonymt. Som väntat fick det omedelbart topplocket att blåsa all världens väg för Moderaternas rättspolitiker Johan Forssell.
Kanske illustrerar det problemet i den svenska kriminalpolitiska debatten. Utredningens argument mot anonyma vittnen är nämligen tungt. Systemet blir i praktiken oanvändbart i nästan alla fall. I länder som Norge, Finland och Danmark som tillåter anonyma vittnen förekommer de ytterst sällan.
Anonyma vittnen blir en politisk signal om hur mycket man som politiker är beredd att tumma på rättssäkerheten, men det underlättar inte arbetet mot brotten.
För Johan Forssell tycks det inte spela någon roll.
Långsiktiga lösningar
På lång sikt handlar arbetet för trygghet om integration och jämlikhet. Det handlar om en bra skola och om att stoppa rekryteringen till gängen.
Det är inte vi som säger det, det säger polisen.
Men här och nu krävs insatser för att bryta ett mönster som gjort Sverige till det land i Europa där dödligt skjutvapenvåld ökat mest. Då duger det inte med partiets slagord och signaler. Då måste politiken handla om att ge myndigheter de befogenheter och resurser som verkligen behövs.
Sverige ska inte ligga i topp i statistiken över dödade i skjutvapenvåld.