Pengahets driver på gentesterna
Du som är man kan få veta om barnet verkligen är ditt. Gnugga en bomullstopp på insidan av småttingens kind och posta den till adressen du fick på internet. Mamman behöver du inte fråga om lov.
Du som är kvinna kan skicka ett blodprov till ett tyskt laboratorium och få veta risken för att du får bröstcancer. Utan någon läkare som berättar hur stora osäkerheterna med sådana tester är.
Information om våra gener är nästa stora kunskapsrevolution. Den kommer att förändra vardagslivet snabbare än den spektakulära kloningen. Forskarna har hittat arvsanlag som påverkar uppkomsten av ett stort antal sjukdomar.
Hundratals gentest används redan inom sjukvården. Där gör de nytta. Värre är det med de tester som säljs direkt till allmänhet och företag.
Mängder av kommersiella gentester påstås visa släktskap, ärftliga sjukdomar och hur du kan leva ett hälsosamt liv.
Vi väljer själva om vi vill göra de privata gentesterna, även om friheten är förrädisk. Det följer inte med någon hjälp att hantera kunskaper som kan leda till personliga kriser.
Vi väljer däremot inte hur arbetsgivare använder informationen. Än så länge har svenska företag varit återhållsamma med att kräva information om anställdas arvsanlag, men i takt med att allt fler gener identifieras så blir lockelserna större. Antingen det gäller nyckelpersoner som inte ”får” bli sjuka, eller att slippa förbättra arbetsmiljön genom att bara anställa tåliga personer.
Norge har ett förbud mot privata gentester. Flertalet amerikanska delstater har lagar mot genetisk diskriminering, liksom länder som Frankrike och Tyskland. I tidskriften Axess argumenterar statsvetaren Ludvig Beckman för sådan lagstiftning också i Sverige. Den amerikanske debattören Francis Fukuyama förespråkar globala regler om gentekniken i nya boken Our Posthuman Future.
Däremot går det trögt i Sverige. Lagstiftarna småspringer inte ens efter den tekniska utvecklingen. De står kvar på startlinjen och funderar.
Visst har biotekniken många goda sidor. Men det betyder inte att vi ska överlåta till forskarvärlden att hantera samtliga risker. De kommersiella intressena är för starka för det.
Kommittén om genetiska undersökningar har regeringens uppdrag att analysera behovet av lagstiftning. Förslagen ska vara klara först 1 december 2003, ett år efter att utredarnas brittiska kollegor är klara. Så länge kan vi inte vänta. Då har de kommersiella gentesterna redan slagit igenom på den svenska marknaden.
Skynda i stället på en lag mot genetisk diskriminering. Förbjud gentester utanför sjukvården och rättsväsendet. Ta initiativ till en bättre EU-strategi och internationella avtal om biotekniken. Bygg ut rådgivningen om ärftliga sjukdomar inom hälsovårdens ram.
Den som blir socialminister efter valet har ett viktigt uppdrag. Att formulera en politik som skyddar människors lika värde i den genetiska revolutionens tid.