Friskolorna mutar sina elever med höga betyg
Inom Sveriges marknadsorienterade skolsystem gäller det för vinstdrivna friskolor att göra sig attraktiva. Varje inskriven elev genererar en skolpeng från kommunen som sedan kan omvandlas till privata ägarvinster.
Samtidigt ansvarar varje skola själv för sin egen betygsättning. Skadligare kombination får man leta efter.
För vad lockar elever? Möjligheten att uppnå bra betyg är såklart viktig, det öppnar ju dörrar in i framtiden. Det vet friskolorna. Genom att sätta högre betyg än vad eleverna förtjänar kan de stärka sin position på marknaden.
Friskolor fifflar med betygen
Nu visar ännu en rapport att det är precis det som händer. Jonas Vlachos från institutet för näringslivsforskning har undersökt skolornas betygsättning i relation till resultat på nationella prov. Siffrorna visar att fristående grundskolor fifflar med betygen. De sätter högre betyg än elevernas provresultat i större utsträckning än vad kommunala skolor gör.
Rapporten är särskilt avslöjande för Engelska skolan. Friskolekoncernen utmärker sig som särskilt slapphänt i betygsättningen. Detta trots att de byggt sitt rykte på en skolmiljö där ordning och reda ska gälla. Grundaren Barbara Bergström släppte nyligen boken "Tough love" om den hårda undervisningsfilosofin. Men disciplinen verkar alltså bara gälla så länge den inte hotar det egna vinstintresset.
När ska högern erkänna bristerna?
Jan Björklund har gjort till rutin att gång på gång lyfta Engelska skolan som ett lyckat friskoleexempel på grund av dess långa elevköer. Med tanke på koncernens rykte om att sätta glädjebetyg kanske tillströmningen inte är så konstig.
Hur lång tid ska det ta för högern att erkänna bristerna i dagens system? Hur länge till ska friskolor ha möjlighet att muta elever med höga betyg?