Tightare kjolar räddar knappast klimatet, H&M
Skyller sina enorma utsläpp på trenden
H&M:s hållbarhetsarbete är ett luftslott. Företaget står för 90 procent av utsläppen från svenska textilproducenter. Nu säger H&M:s klimatansvariga att det inte är företagets fel – de höga utsläppen beror på att kunderna envist ska köpa oversize-plagg.
Bylsiga plagg är bekväma att gömma sig i, i flera bemärkelser.
Enligt H&M:s klimatansvariga Henric Sundberg beror deras utsläpp på att oversize-trenden kräver mer material och därför mer energi att producera. Plaggen är tyngre och leder till ökade utsläpp. Istället för att ta ansvar för sin del i trendsättningen skyller H&M på konsumenters köpvanor.
Trenden bekymrar
De senaste åren har oversize och maskulina plagg återigen gjort entré på modescenen och i butik. Stora kostymer, bylsiga skjortor och kaftaner. Trenden i sig är inget nytt, den har kommit och gått sedan 70-talet. Men nu verkar den bekymra H&M:s klimatarbete.
Textilindustrin står för en betydande klimatpåverkan. För varje kilo nytt plagg släpps 10-40 kilo växthusgaser ut enligt Naturvårdsverket. Tillverkningen är den stora boven. Även om konsumtionen sker i Sverige produceras kläderna i låglöneländer. Där en stor del av tekniken gammal och tillsynen bristfällig. Energiförsörjningen kommer från fossila källor.
Ökade utsläpp
För att uppnå målen i Parisavtalet lanserade aktörer i textilbranschen miljöinitiativet Stica. Det ska övervaka och säkerställa att Sverige blir den första klimatpositiva industrin i världen.
Enligt Sticas undersökning står H&M ensamt för över 90 procent av utsläppen. H&M släpper ut så mycket att Stica exkluderat företaget från flera analyser för att det snedvrider resultaten.
Sticas undersökningarna sträcker sig bara till 2020. Mellan 2019 och 2021 minskade H&M sina utsläpp med nio procent, enligt Ekot. Men under samma period minskade också omsättningen. H&M har alltså ökat utsläppen per intjänad krona de senaste åren.
Markerad midja
Efter andra världskriget lanserande Christian Dior ”The New Look”. En motreaktion på det stora, bylsiga och maskulina. Dior ville istället ha en markerad midja, en siluett och visa upp kurvor.
Axlarna var inte längre stora och fyrkantiga. Den kvinnliga kroppen skulle fram. Kanske återuppstår även den trenden som en motreaktion mot det stora bekväma modet.
Det är inte seriöst av H&M att skylla sin klimatkatastrofala produktion på kundernas aptit på stora kavajer. Hela kedjan från tråd till plagg behöver bytas ut från fossilt till förnybart.
Tighta kläder räddar inte klimatet.