Välfärdens oligarker kan lita på Åkesson
En av valrörelsens stora konfliktfrågor lär bli välfärdsbolagens vinstuttag ur skolan och vården. Strax innan jul blåste civilminister Ardalan Shekarabi och vänsterpartiets Ali Esbati till strid på DN-debatt.
I mars kommer de rödgröna att lägga ett förslag till riksdagen om hur vinstjakten i skolan ska stoppas. Regeringen tillsätter även en utredning för att ta fram motsvarande förslag inom hälso- och sjukvårdssektorn.
"Alltför ofta påminns vi om att marknadslogiken leder fel och urholkar välfärdens kvalitet." skrev Shekarabi och Esbati.
I konkurs
Det är helt riktigt. Vem minns inte John Bauergymnasiet som gick i konkurs 2013 och ställde elever utan skola? Eller larmrapporter om betygsinflation, sämre resultatet och skattepengar som hamnat i skatteparadis?
Men en sak är "marknadslogiken" bra på: att ge mer pengar till VD och styrelse.
Att nästan allt de stoppar i egen ficka är skattepengar gör ingen skillnad.
Över nio miljoner
Tidningen Arbetet granskade under julhelgen vad välfärdsbolagen betalar till högsta ledningen, alltså den samlade ersättningen med lön, förmåner, pensionsinbetalningar och annat.
Det är häpnadsveckande summor.
Vård- och omsorgsbolaget Attendos vd, Henrik Borelius fick mest. 2016 fick han en samlad ersättning på 9 250 000 kronor. Enligt Arbetets uträkning ökade Borelius samlade ersättning med 37 procent mellan 2014 och 2016.
Men det är knappast kvalitén för brukarna som förbättrats dramatiskt under dessa två år. Det som hände var att bolaget börsintroducerades 2015.
Under senare år har inte mindre än sju av välfärdsjättarna tagit steget in på börsen. Och resultatet är det samma.
Även vårdkoncernen Capio börsintroducerades 2015. VD Thomas Berglunds samlade ersättning var enligt Arbetet 4 250 000 kronor året innan men 2016 hade den ökat till hela 6 700 000 - med 58 procent på två år.
SD på välfärdsbolagens sida
Det som sticker i ögonen är naturligtvis att det är vi skattebetalare som betalar kalaset. Välfärdbolagen är helt bidragsberoende av pengar som en gång var tänkta att gå till just välfärden.
De flesta kan förmodligen tänka sig ett bättre användningsområde för 9 250 000 kronor än att ge dem till Henrik Borelius.
Men troligen kan VD:arna vara lugna, risken att alla krav på regleringar rinner ut i sanden är uppenbar. Efter näringslivets lobbying har välfärdsbolagen Sverigedemokraterna på sin sida.
Och då spelar det ingen roll att en majoritet av befolkningen vill att deras skattepengar ska gå till skolan och vården.