Handelns anställda strider för klimatet
De rikaste gör störst avtryck – krafttag mot slit och släng
Dramatiskt ökade koldioxidutsläpp de senaste åren kommer framför allt från ökad konsumtion bland välbeställda.
Den rikaste en procenten i världen orsakar mer än dubbelt så stora koldioxidutsläpp som den fattigaste hälften, enligt en färsk Oxfam-rapport. Inkomst och konsumtion är betydande utsläppsfaktorer.
Det är också just ekonomiska intressen som ställs emot en omställning, där det ena ska utesluta det andra.
Därför var det intressant att öppna det nya miljö- och klimatpolitiska programmet från Handelsanställdas förbund. Rapporten visar tydligt att man inom handeln vill vara en del av lösningen. Miljö- och klimatavtrycket i branschen behöver minska, slår man fast. Företagen har ett ansvar, och där märks efterfrågan på nya lagar och regler, enligt en Novus-undersökning med handelsmedlemmarna.
Som om det fanns fyra jordklot
Varje land bör syna sitt avtryck, och problem som nämns i rapporten är hyfsat välkända. Vi vet att vi svenskar konsumerar som om det fanns fyra jordklot. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är omkring 90–100 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt siffror från SCB och Naturvårdsverket, vilket är tio gånger högre än den långsiktigt hållbara nivån. Innanför Sveriges gränser ser avtrycket ganska snällt ut, men utsläppen som sker i andra länder genom råvaruutvinning, produktion och transport är omfattande. Kort och gott: fattiga tillverkar ofta varorna, som välbeställda konsumerar.
Handelsanställda efterfrågar allt från miljövänliga material till ökat fokus på närproduktion och sänkt miljöavtryck i leveranser och returer. Många försöker dessutom redan påverka arbetsplatsen så att den blir mer hållbar, men upplever att lyhördheten hos arbetsgivarna är låg (44,4 procent angav att arbetsgivaren inte lyssnar i frågan, bara 26,3 procent att de fått gehör). Det är ett uselt betyg.
Krafttag mot slit och släng
Men det saknas inte idéer. Företrädare för Handelsanställdas förbund skrev på DN Debatt (18/9) om hur branschen ska klimatsäkras. Förslagen är lovande.
Nationellt mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, som inte stannar vid det som sker inom landets gränser. Krafttag mot slit- och slängsamhället: minskad försäljning av nyproducerade varor, och fokus på produkter som håller längre (säljgreppet ”planerat åldrande” i industridesignen måste bort).
Subventionerad second hand-försäljning och andra sätt att främja återbruk. Märkningar med tydliga klimatdeklarationer, så att kunderna kan göra aktiva val. Kompetens-satsning för handelsanställda. Hur ska personalen annars kunna guida oss i klimatsmarta beslut?
För att mycket av det här ska bli verklighet så behövs en knuff i form av politiska styrmedel.
För viljan till förändring finns.