Fortsätt veva med vänsterkroken, Löfven
För den som inte redan upptäckt det – "nya Moderaterna" är dödförklarat. Fredrik Reinfeldts mittenlinje, som i någon mån respekterade den svenska modellen och riktade skattesänkningar mot medelklassen, är utraderad. Nu är det höginkomsttagare, kapitalägare och välfärdsbolag Moderaterna strider för. Det enda som finns kvar av Reinfeldtpolitiken är att det kommer vara de arbetslösa och sjuka som kommer få betala för stora skattesänkningar.
Det politiska samtalet har varit så förvirrat den här mandatperioden att högergiren hamnat i skymundan. Det intrasslade spelet i riksdagen har stått i fokus. Nya regler formulerades för att göra Sverige regerbart, som sedan föll några månader senare – men som ändå gällt i praktiken. Vråliga extremdebattörer har fått större utrymme i medierapporteringen av den enkla anledningen att de engagerar i högljudda kretsar.
Har skymt blicken för det viktiga
Det har skymt blicken. Det har vänt väljarna bort från det som valet faktiskt är: den största ekonomiska vänster-högerstriden på mycket länge.
Det är inte bara Moderaterna som gjort en högergir. Den som såg Jan Björklund i gårdagens partiledarutfrågning fick ett tydligt besked: det är de rikas tur nu. L-ledaren konfronterades med det faktum att det är höginkomsttagande män som skulle gynnas av slopad värnskatt och förändrad brytpunkt för den statliga inkomstskatten, inte de kvinnor som L hävdat. Björklund verkade inte särskilt besvärad över det.
När Annie Lööf frågades ut gjorde hon tydligt att arbetare ska foga sig för sina chefer och acceptera att deras anställningstrygghet kommer monteras ner.
Imorgon är det Ulf Kristerssons tur att försvara marknadsreglerad hyressättning och lagstagade låglöner i de mest utsatta arbetaryrkena.
S har repat en del ideologiskt mod
På andra sidan har Socialdemokraterna repat en del ideologiskt mod. I går släppte partiet ett valmanifest som innefattar ett stopp för vinstjakten i välfärden, höjd beskattning för storbanker och för de som tjänar mest på kapital, samt ambitionshöjningar i välfärden så som en extra familjevecka för föräldrar.
Äntligen. Efter en vår med felriktat fokus står nu Löfven i rätt boxningsring.
Den försöker Ulf Kristersson fly undan.
"Det här är ingen folkomröstning om välfärden", menade han undvikande i Aftonbladets partiledardebatt. På sätt och vis har han rätt – det är mer än så: en benhård socioekonomisk strid om samhällets ekonomiska förutsättningar. På ena sidan står de rikaste – som kommer klara sig bra oavsett – på andra sidan står vi andra som måste lita på välfärdsamhället. Vilken ringhörna står du i?