Hat föder hat – våld föder våld
Uppdatera 240528: Stiftelsen Allmänna barnhusets lägenheter gick till chefernas barn
Få föräldrar ger sina barn en snyting eller en örfil. Men andelen föräldrar som ruskar, knuffar eller hugger tag i sina barn ökar mycket.
Det visar forskning från Karlstads universitet och Stiftelsen Allmänna barnhuset. Andelen föräldrar som uppger att de använder denna ”mildare form av barnmisshandel” har fördubblats på sex år. Bland föräldrar med barn upp till ett år?–?praktiskt taget bebisar!?–?har siffran femdubblats.
Det kan inte skyllas på social utsatthet. Att ruska, knuffa eller hugga tag i sina barn är vanligast bland svenska föräldrar med högskoleutbildning. Boende i bostadsrätt, radhus eller villa.
Forskarna tror att ökningen kan bero på nannyprogrammen i tv. Bastanta kvinnor som på bästa sändningstid går in i stökiga familjers hem och lär föräldrarna att lära barnen veta hut. Gränsdragning framför allt, skriker programmen.
”Metoder tänkta till barn med påtagliga beteendestörningar som liksom har förts över till att bli råd för alla föräldrar. Det där är något som vi inte tycker är bra”, säger Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap, till Radioekot.
Jag tror att problemet är större än några nannys på tv. Jag tror att det rör sig om ett samhällsklimat som hårdnar. Som de obehagliga nannyprogrammen och en strängare syn på barnuppfostran är exempel på.
Det är inte så poppis med förklaringar och dialog. Det är mer poppis att skälla ut och huta åt. Pennalism i stället för pedagogik, om man så vill.
Ta skoldebatten. ”Ordning och reda”, är orden på modet. Visst är det nödvändigt med lugn och ro för att barnen ska lära sig nåt. Men hur uppnår man lugn och ro? Genom att göra barnen trygga och starka, så att de kan kräva sin och andras rätt? Eller genom att skrämma dem till tystnad, förvandla dem till hunsade tryckkokare som exploderar på rasterna när lärarna inte ser?
I näthatet, som häromveckan fick Vecko-Revyns Ebba von Sydow att överväga att flytta hem till Göteborg, syns den aggressiva tidsandan tydligt. Bakom datorskärmens och mejlens snabba anonymitet behöver man inte låtsas vara trevlig. Där kan man vräka ur sig utan hämningar.
”Se hur det kan gå för snorkiga, omogna, bortskämda, fula och framför allt stupida små flickor. Nej, bara en sak skulle få dig att veta din plats och det vore en gruppåsättning”, mejlade hatare till Ebba von Sydow när hon av oklara anledningar blev portad från en rad nattklubbar vid Stureplan.
Varenda kvinna i offentligheten vet hur sådana mejl känns. Man försöker låta hatet rinna av men det bränner.
Även i debatten om gängvåldet finns oresonlighet. I stället för sociala förklaringar och resonemang om en sjuk manlighetsmyt?–?hur kommer vi till rätta med orsakerna bakom våldet??–?ropas det allt oftare på hårdare tag. Det fattar väl varenda unge att man inte ger varandra stryk! Fattar inte ungarna det ska de ha stryk!
Barn som växer upp i hårdhet blir hårda. Hat föder hat och våld föder våld. Det är världens äldsta sanning. När ska vi börja tro på den?