Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Sverige utsätter barn för tortyr

9-åringar borde gå i skolan, äta glass, sparka boll och bli kramade.  Det är svårt att föreställa sig att barn i den åldern ska hållas isolerade i små celler. Men det är faktiskt precis vad som sker i Sverige.

Förra året användes isolering som metod 787 gånger på våra ungdomshem. Det är minst två barn om dagen, visar en granskning som Sveriges Radios Ekot har gjort. 

Vi talar alltså om isoleringsceller på statliga ungdomshem, små kala rum, utan möbler med bara en galonmadrass på golvet. Barn och ungdomar som blir inlåsta i skräckrummen kan tvingas vara där upp emot 24 timmar. Ibland med bara underkläderna på.

Tortyr enligt FN

Att kränkning av barn sker så systematiskt här i Sverige är svårt att begripa. Enligt FN:s konvention innebär tortyr att utsätta en annan människa för allvarlig smärta eller lidande. Oavsett om det sker fysiskt eller psykiskt för att uppnå ett visst syfte, tillexempel att straffa.

Isolering ska i princip inte förekomma annat än i extrema situationer, men Ekots granskning visar att det sker regelmässigt. Vad som är riktigt skrämmande är att det sedan förra året förekommit 16 fall där barn under 12 år har straffats med den här metoden. Två av fallen berör en 9-årig pojke och en 10-årig flicka.

Det är något allvarligt fel i Sverige när våra institutioner verkar gilla det här med att låsa in folk.

Självmord

Flera gånger har FN riktat skarp kritik mot vårt sätt att behandla fångar och barn. FN:s tortyrkommitté skriver i sin slutsats att man "beklagar utbredd och utdragen isolering av barn". Dessutom menar FN att självmorden och självmordsförsöken i ungdomshäkten tros vara ett resultat av isoleringen.

Även Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig behandling, CPT, menar att Sverige är bland de värsta länderna.

– Det finns inte många länder som isolerar sina fångar som Sverige gör, sa George Tugushi, från CPT när han besökte Sverige.

Sämsta sättet att nå barn

En av dem som utsatts för den kränkande behandlingen är Linnea. När Ekot talar med henne är hon märkbart präglad av det hon varit med om.

– Man slutar känna tillit. Och att vara på den här lilla ytan, det kokar inom en när man tänker på det, säger hon.

Både läkare och experter är överens om att dessa metoder är det sämsta sättet att nå barn.

Hur ska barnen som redan saknar trygghet och vuxenstöd någonsin kunna känna tillit till vuxenvärlden, omgivningen och samhället?

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln