Kan du äta jordgubbar utan dåligt samvete?
Bärplockaren Anita lurades, tjänade 44 kronor i timmen
Bärsommaren är här, jordgubbarna mognar och snart finns blåbär och lingon i landets alla skogar. Att säsongen är här märks också hos Migrationsverket. Över 5 000 arbetstillstånd har inkommit och utländska bärplockare har börjat anlända.
Förra året satte pandemin käppar i hjulet för svenska bärföretag. I Thailand, där de flesta bärplockarna kommer ifrån, omöjliggjorde coronarestriktioner resor hit.
I sommar är det annorlunda. För trots att pandemin inte är över satsar branschen på business som vanligt.
Och visst är det bra att svenska bär tas till vara. Men att svensk bärindustri blir allt mer beroende av utländsk arbetskraft borde ge en besk eftersmak för fler som gillar svenska bär. För hur rimligt är det att företag gör vinster på att runda den svenska arbetsmarknaden och anställa till låga löner?
Arbetskraftsinvandring är problematiskt
Här illustreras varför arbetsmarknadsinvandringen inte är så oproblematisk som högern ofta vill påskina.
Visst, de seriösa företagen har avtal. Men varje år rapporteras om människor som luras eller hamnar i kläm.
Som Anita från Ukraina, som egentligen heter något annat och som intervjuas i förra veckans Kommunalarbetaren. Enligt avtalet med företaget skulle hon tjäna 144 kronor i timmen på en svensk jordgubbsodling. Men väl på plats blev det annorlunda. Jordgubbsplocket var på ackord, oftast hamnade hon på 44 kronor i timmen.
Att ställa krav var svårt för Anita som också bodde i arbetsgivarens lokaler. Det var inte förrän hon hittade ett bättre betalt städjobb som hon sa upp sig.
Detta är inte första gången vi ser hur den skeva relationen mot arbetsgivarna gör bärplockarna särskilt utsatta. Och få vågar av förståeliga skäl klaga, kontakta facket eller prata med media.
Detta märker Kommunal som varje år granskar de inkomna ansökningarna om arbetstillstånd i branschen. Therese Ekelöv på Kommunal i Kristianstad berättar om hur svårt det är att avgöra vilka som är seriösa. "Det står en sak på pappret, men hur det är i verkligheten? Det vet vi inte", säger hon till Kommunalarbetaren.
Det ska finnas avtal
Arbetsgivarna ska enligt lag ha kollektivavtalsliknande villkor och en rimlig lön. Men hur många som verkligen erbjuds detta är omöjligt att veta.
Det ligger i sakens natur att de som utnyttjas inte vågar prata. Att de flesta felaktigheter som sker aldrig kommer ut.
Bärföretagen brukar hävda att utländsk arbetskraft behövs för att svenskarna inte vill plocka bär. Men detta är förstås bara ett svepskäl för att hålla löner nere. Och vilken svensk sommarjobbare hade gått med på att jobba 15-timmarspass som det ibland rapporteras om?
Att bärplockarna inte utnyttjas och att skäliga villkor råder i branschen borde vara hela landets angelägenhet. För vem vill inte kunna äta svenska jordgubbar med gott samvete i sommar?