Åh nej, inte ännu en generation börshajar
Farligt att de smartaste hjärnorna ägnar sig åt börsen
Uppdaterad 2022-02-02 | Publicerad 2022-01-31
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Skakiga börser, hot om höjda räntor och inflationen på en nivå som vi inte har sett sedan början av 1990-talet. Vart är den svenska ekonomin på väg? Den frågan ställde Aktuellts programledare till två experter i förra veckan. Den ena var den flitigt anlitade John Hassler, professor i nationalekonomi som skrivit för Expressens liberala ledarsida.
Den andra var ett för mig okänt namn, Molly Guggenheimer, som presenterades som aktiestrateg på Danske Bank. Hon tog raskt initiativet i samtalet på ett självsäkert sätt.
Från en vänsterfamilj
Som journalist är jag yrkesskadad och kollar för det mesta upp människor jag blir nyfiken på. Om Molly Guggenheimer får jag reda på att hon bara är 25 år men har redan hand om taktisk tillgångsallokering på Danske Bank. Vad det betyder får ni googla.
Det som intresserade mig mer är att hon i en intervju med tidningen Finansliv berättar att hon kommer från en familj "långt ut på vänsterkanten", ointresserad av aktier. Att hon efter gymnasiet sökte till Handelshögskolan i Stockholm berodde mest på att hon gillar att plugga. Under studietiden fick hon extrajobb på Dagens Industris webb-tv.
Där upptäckte hon att börsen var ett bra sätt att förstå världen.
En del av mig tycker det är lite synd att en så driven och samhällsintresserad ung kvinna har hamnat i aktievärlden. Varför inte i politiken eller i en mer samhällsnyttig verksamhet?
Typiskt för Generation Z
Men det verkar typiskt för just Molly Guggenheims jämnåriga – generation Z. I förra veckan publicerades Ungdomsbarometern för 2022, som sammanställer intervjuer med över 17 000 unga människor under den gångna hösten.
Rapporten är delvis en optimistisk läsning. Unga mellan 15-24 år ser ljust på framtiden, är sugna på att festa och ser stora möjligheter att påverka sina liv.
Så har det inte låtit tidigare under pandemin.
Något som har ökat markant det senaste året är intresset för pengar. Det är långt mer prioriterat framför fritidsaktiviteter, lyssna på musik eller att – gud förbjude – påverka samhället.
Dagens unga gillar, enligt Ungdomsbarometern, att snacka aktier, fonder och kryptovaluta.
Även Statistiska Centralbyråns mätningar visar att intresset för att köpa aktier och fonder har vuxit enormt bland unga.
Sparkapital ses som nödvändigt
Föreningen Unga Aktiesparare har idag över 10 000 medlemmar, det är fler än vad något av de politiska ungdomsförbunden samlar ihop.
På många sätt är trenden begriplig. Samhällsutvecklingen mot mer marknad och personligt ansvar har minskat förtroendet för kollektiva lösningar. Otrygga anställningar och en havererad bostadsmarknad gör att ett sparkapital ses som en trygghetsförsäkring.
Det är inte bara slöseri om de smartaste hjärnorna ägnar sig åt finansmarknaden. Det är direkt farligt, eftersom syftet aldrig är långsiktigt.
Tänk om Generation Z:s aktieexperter istället sluter sig samman med Greta Thunbergs Fridays For Future. Då skulle vi gå mot en riktigt intressant framtid.