Våra pengar styrs från mansgrottor
Nidbilden av en riskkapitalist är en man i kostym och slips med fläskkotlettfrisyr och dollartecken i ögonen. Tyvärr är det en stereotyp som riskkapitalister själva verkar ha köpt med hull och hår.
– De får det att framstå som om ett jobb i riskkapitalbranschen är det absolut tuffaste du kan göra. Jag tror de har den här mytbildningen för att de inte vill ha kvinnor i toppen, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, till Dagens Nyheter.
Allbright har i sex år arbetat med opinionsbildning för jämställdhet och större mångfald på ledande positioner i näringslivet.
På måndagen presenterade stiftelsen en rapport om jämställdheten i riskkapitalbolagsbranschen. Aldrig tidigare har de stött på ett sådant mansvälde, enligt Amanda Lundeteg.
Heter ”Johan” eller ”Henrik”
I 15 av 18 undersökta bolag finns inte en enda kvinna i företagstoppen. Tillsammans har bolagen totalt 92 delägare, och bland dem är bara tre kvinnor.
Riskkapitalisterna är i stället en sällsynt homogen grupp. De har generellt sett gått på Handelshögskolan i Stockholm, arbetat som investment bankers i London och heter i mer än var tionde fall "Johan" eller "Henrik".
– De är nöjda med sin mansgrotta, säger Amanda Lundeteg.
Så är detta mansvälde ett problem för gemene man?
Svaret är ja, inte minst eftersom sju av de tio största vårdkoncernerna och tre av de största skolkoncernerna ägs av riskkapitalbolag. Totalt omsätter riskkapitalbolagen över 300 miljarder kronor om året, vilket motsvarar åtta procent av Sveriges BNP.
Pensionsbolagen stora delägare
Många av oss är dessutom delägare i dessa bolag genom att större pensionsbolag, som Alecta och AMF, har köpt in sig i riskkapitalbolagens fonder.
Vanligtvis när riskkapitalbolag debatteras brukar det handla om att de skickar vinster till skatteparadis, eller att deras kortsiktiga investeringar lett till att skolor stängts mitt i terminen. Det är möjligt att det finns en koppling mellan detta och den aktuella jämställdhetsrapporten. Flera studier visar nämligen att grupper som är homogena gör sämre affärer.
För att driva en förändring i riskkapitalbolagen krävs att de manliga direktörerna får verktyg, och positiv uppmuntran. Men också fakta, svart på vitt. Och de brukar ju gilla siffror.
En demokratifråga
Jämställda bolag är inte bara en rättvisefråga, utan också ekonomiskt smart. Till exempel har jämställda bolag de senaste tre åren gett dubbelt så mycket tillbaka till aktieägarna som snittet på Stockholmsbörsen.
I riskkapitalbolagens fall är det dessutom en fråga om demokrati eftersom dessa bolag i stor utsträckning påverkar vilken skola, vård och omsorg vi har i dag.
Då är det faktiskt orimligt att riskkapitalisterna sitter i sin mansgrotta och bestämmer över pengarna