Marknaden vill ha bostadsbrist
I veckan infördes så det nya amorteringskravet. Syftet är att göra något åt den höga skuldsättningen bland svenskarna. Hushåll kommer nu att tvingas amortera mer på sina nya bostadslån om det överstiger 4,5 gånger inkomsten före skatt.
Dyrare ta lån stora lån
Nästan ingen är glad för det. Branscher som har ett intresse i att folk tar stora bolån - byggindustrin och bankerna - är missnöjda. Och LO varnar för att kraven kommer att slå hårt mot arbetare och unga som vill köpa ett radhus eller en bostadsrätt.
Amorteringskravet är en sorts reglering av kreditmarknaden och ska skydda samhället från nästa finansiella kris. Det har införts för att bromsa hushållens skuldsättning och på så sätt säkra den ekonomiska stabiliteten. Kravet leder förhoppningsvis dessutom till lägre bostadspriser, vilket gynnar framtidens husköpare. Och det hindrar att bostadsmarknaden urartar till en arena för spekulation.
Och kanske har kravet, trots att det bara har några dagar på nacken, fått den avsedda effekten. Inte minst i storstadsområdena har bostadsmarknaden kylts av. Priserna har gått nedåt, bostadsannonserna blir fler, utbudet av osålda lägenheter har vuxit och på mäklarsajterna dräller det av nybyggda lägenheter till salu.
Effekten är dessutom en annan: de senaste årens stadiga ökning av antalet påbörjade bostäder har planat ut och byggloven för flerbostadshus sjunker. Detta enligt Boverkets senaste siffror. I en analys talar Danske Bank om att det nu är ”iskallt” för nyproduktion av bostäder i Sverige.
”Iskallt” bygga nytt
Samtidigt varnar Boverket för att det inbromsade byggandet kommer leda till ökad hemlöshet, större trångboddhet och negativ påverkan på samhällsekonomin. Till år 2025 behöver 600 000 bostäder byggas för att kompensera för det som inte byggts tidigare och för att ”räcka till den växande befolkningen”.
Men det kommer inte hända.
På en riktig marknad drar efterfrågan till sig ett utbud. Och Sverige är alltså fullt av människor som behöver någonstans att bo till ett rimligt pris. I 9 av 10 svenska kommuner råder fortfarande bostadsbrist.
På bostadsmarknaden har ändå nästan alla byggherrar valt att bygga dyra bostäder för extremt köpstarka konsumenter. Människor som verkligen skulle behöva någonstans att bo - unga, arbetssökande, nyanlända, äldre - har fått lösa sitt boende på något annat sätt.
Byggandet har i årtionden helt skett på byggherrarnas villkor och om de inte tror att det även i framtiden blir rekordpriser i försäljningen så tycks de hellre välja byggstopp.
Så kan inte ett samhälle få fungera.
Hyresgästföreningen har i veckan krävt att staten ska erbjuda byggbolagen förmånliga topplån så att de fortsätter bygga. Det är bra. Regeringens blygsamma investeringsstöd för billiga hyresrätter måste också utvecklas och bli en del i en sammanhållen politik som bygger bort den verkliga bristen på boenden.
Vad som kommer hända med Sverige när ekonomin försämras, räntorna stiger och efterfrågan på stendyra smålägenheter helt försvinner vågar man knappt tänka på.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.