Trumps barndomshem luktar fränt av kattpiss
Från pojke med guldsked i mun – till diktatorsambitioner
Publicerad 2024-11-03 12.39
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
NEW YORK Det sägs ofta att presidentval i USA avgörs av tre frågor. Ekonomin, ekonomin och ekonomin. Och de senaste åren har amerikaner upplevt samma höga inflation och kostnadskris som vi i Sverige.
Joe Biden har lyckats med konststycket att sänka inflationen utan att skapa stor arbetslöshet. Ekonomin i USA pekar nu uppåt och hans regering har gjort stora investeringar i den gröna omställningen, som leder till många nya jobb också på sikt.
Men Biden saknar något om Donald Trump har, nämligen förmögenhet. Det spelar ingen roll att Trump är född med guldsked i mun, som son till den framgångsrike affärsmannen och byggherren Fred Trump. Han ses ändå som en förebild – ikon! – för hårt arbete och framgång av många. Han kan business, menar folk.
Kamala Harris är i mycket Trumps motsats. Hon är barn till immigranter, uppvuxen med en mamma som förvisso var forskare men ensamstående. Harris har studerat och jobbat hårt för att nå den position hon har. Och hon är kvinna. Ändå är det hon som oftast utmålas som ”elit”.
Trump har till och med lyckats intala delar av arbetarklassen att han är en av dem. En “blue-collar billionaire”, som han själv säger. Det är en paradox och går inte ihop. Men det är talande för den här presidentvalrörelsen.
Mycket är galet och upp och ned.
Det är fortfarande dagar kvar till valdagen, men många opinionsmätningar talar just nu för att Trump kommer att vinna på tisdag.
I hans hemstad New York är den tidigare fastighetsmagnaten både älskad och hatad. Sedan decennier har han varit en känd figur inom populärkulturen genom tv-serier och kändissammanhang. Det lade grunden till den kult som byggts upp kring expresidentens person – och nu även ”MAGA”-rörelsen.
På Fitfth Avenue på Manhattan ligger alla exklusiva modemärken. Där står även Trump Tower som färdigställdes 1983. Alla som sett den bioaktuella filmen ”The Apprentice”, känner till hur den 58-våningar höga skyskrapan byggdes med en hel del ruffel och båg. Bland annat slapp Trump betala någon skatt till staden under mystiska omständigheter.
Jag håller först på att missa var tornet är, själva entrén till Trump Tower är flankerad av två enorma Gucci-butiker. Det står visserligen kravallstaket och en polisbil på gatan, men det går utan problem att knalla in genom tornets guldkantade dörrar för vem som helst.
Den överdådiga interiören går helt i rosavit marmor och guld. Very arbetarklass.
Längs en av väggarna har det tidigare runnit ett vattenfall, numera hänger där en stor amerikansk flagga. Hela tornet känns som ett monument över landets 45:e president. Turister fotar sig framför olika memorabilia på väggarna och kan äta på någon av restaurangerna.
I bottenplanet finns till och med en butik – Trump shop – som säljer souvenirer. I skyltfönstret ligger en ny bok, ”Save America”, med bilden från i somras när Trump sköts i örat och sedan reste sig med knuten näve och ropade ”fight!” på omslaget.
Det är en otäck men onekligen fascinerande resa Donald Trump gjort. Från att ha varit en lite löjeväckande och kändiskåt profil i New York till att bli en president med uttalat diktatoriska ambitioner.
För att försöka förstå denna märklig typ tar jag tunnelbanan ut till Queens och ändhållplatsen på F-linjen. Där ska Trumps barndomshem fortfarande stå kvar. Det är ett välskött och prydligt förortsområde med medelstora villor i tegel och mörka träslag. Två bilar var på uppfarten.
Plötsligt står jag utanför 85-15 Wareham Place. Det är kvarterets i särklass risigaste hus. På dörren sitter flera lappar om att vattnet varit avstängt sedan 2017. Från huset kommer en frän stank av urin som får mig att kväljas. När jag lutar mig fram för att läsa på en skylt vid sidan av huset hoppar en mjaoande katt aggressivt mot mig.
På skylten står det att man inte får ta med sig katter från tomten. Det övergivna huset verkar ha förvandlats till ett hem för strödrivande katter, och någon verkar ändå bry sig om dem.
Kanske är det de ”barnlösa kattkvinnorna” som hemsöker Trump, inte bara i valrörelsen.