Högerns teorier lika sanna som astrologi

Självklart ger höjd skatt mer pengar

Elsa Alm

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

År 1974 ritade ekonomen Arthur Laffer upp en kulle på en servett när han satt med Dick Cheney och Donald Rumsfeld på en restaurang. Den kullen skulle sedan kallas för Lafferkurvan, och den kom att dominera den ekonomiska politiken i decennier.

Idag skulle det nog vara lämpligare att kalla den för hittepå-kurvan. Eller publicera den på samma tidningssida som horoskopen.

Kurvan bygger nämligen på teorin att det finns en brytpunkt för när statens skatteintäkter minskar, trots skattehöjningar. Det vill säga att folk slutar jobba för att undvika högre skatt.

Ekonomisk kris

Hittepå-kurvan har under åren lett till en våg av ofinansierade skattesänkningar. Först av Ronald Reagan på 80-talet, vilket blev en katastrof för USA:s statsfinanser. I början på 90-talet var det Carl Bildts tur att testa kurvan. Resultatet blev väntat. Tömd statskassa och ekonomisk kris.

Trots det fortsatte skattesänkar-politiken.

Under alliansåren 2006-2014 var Sverige det land i västvärlden som sänkte skatten allra mest. Idag är vi världens tolfte mest ojämlika land, och med råge det mest ojämlika landet i västvärlden.

SCB visar dessutom att inkomstklyftorna nu är de största sedan 1975.

Det fungerar inte

Sverige har blivit ett praktexempel på hur teorin om “Trickle down-economics” inte fungerar. Teorin säger att om man kraftigt sänker skatterna för höginkomsttagare och företagsägare så kommer det så småningom sippra ner till resten av oss.

2015 slaktade IMF ovan nämnda teori med att visa att verkligheten är den motsatta. Att stärka inkomstutvecklingen för arbetar- och medelklassen, och omfördela resurserna från samhällets allra rikaste, ledde till ökad tillväxt och välstånd.

Att sänka skatterna för de allra rikaste ledde däremot till sämre tillväxt.

Vädjar om högre skatt

Idag är det få som förespråkar hittepå-kurvan eller trickle down economics. Inte konstigt eftersom teorierna inte fungerar i praktiken.

I samband med att världens elit samlades i Davos för World Economic Forum vädjade 205 miljonärer och miljardärer om högre skatt.

Det är uppenbart att det skett en förändring i den ekonomisk-politiska debatten. Men i Sverige har tiden stått still. I höstbudgeten fick de som tjänar över 50 000 kronor i månaden sänkt skatt med en tusenlapp. De som tjänar under det fick… ingenting.

Och genom kreativa upplägg, avsaknad av förmögenhet- och arvskatt och låga skatter på avkastning är höginkomsttagare, arvtagare och börshajar kraftigt gynnade i skattesystemet. På bekostnad av alla andra.

Det är inte bara orättvist, det är ekonomisk vidskepelse.