Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Kristersson gör snökaoset värre

Snö? I år igen – klart inget fungerar

Vädret fortsätter överraska, trots att vi blivit varnade. Är det kanske dags att börja göra något åt saken?

När snökaoset drog in i Sverige valde Frankrike att stänga ner en skidanläggning i Alperna. På en bild från Saint-Firmin ser man hur en skidlift nedmonteras på en gulgrön kulle. I bakgrunden skiftar träden i rostrött.

Att Sverige skulle vinka ajdö till skidliftarna känns bisarrt efter dessa dagar av snökaos. Fast det likväl skulle kunna ske här. Antalet dagar med snötäcke har minskat stadigt i Sverige sedan 1950.

Bara någon vecka innan snösmockan slog till så var den meteorologiska hösten ovanligt sen. I skogen irrade igelkottar runt i förvirring på grund av det varma vädret. Man drog nästan en lättnads suck när de första flingorna föll.

Snön blev en mardröm

Dessvärre förvandlades de Astrid Lindgrenska landskapen till en trafikmardröm. Tåg och bussar ställdes in. Den varma hösten och sommarens blev gårdagens nyheter. Men det var bara att slänga en snabb blick på grundvattennivåerna för att inse att det torra klimatet fortfarande påverkar Sveriges grundvattennivåer.

Väder och klimat är olika saker, men de hör också ihop. Ju varmare jorden medeltemperatur blir, desto mer extremt blir vädret. Stabiliteten i klimatet blir som bortblåst.

I förlängningen gör det inte bara SL:s busslinjer sårbara, utan även vår matförsörjning och vatten- och avloppssystem.

Vem kan odla på torr mark utan jämn nederbörd?

Därför finns det en anledning till att klimattoppmöten hålls år efter år. Vi har inte ens nått 1,5 graders uppvärmning på planeten, men har ändå sett fler och fler extrema väderfenomen. I somras stod stora delar av Europa i brand. Året innan täcktes stora delar av kontinenten av översvämningar.

Vi står handfallna inför krisen

Hemarbete och trafikkaos är bara en droppe i havet av vad som komma skall och vad andra människor i världen får utstå till följd av en upphettad planet.

Däremot är vår handfallenhet inför snökaoset ett tecken på att vi står handfallna inför framtidens extrema väderförändringar. Flera kommuner varnar nu för att de varken har kapacitet eller pengar för att klara av klimatanpassningen.

Utöver det har vi en regering som eldar på klimatkrisen. Även om det i otrygga tider är lätt att drömma sig tillbaka till forna dagar är regeringens fäbless för 30-talets politik lika passé som Saint-Firmins skidliftar.

Det, om något, gör Sverige otryggt.

****

Vad tycker du om snösmockan? Chatta med Fanny Jönsson. Livechatten börjar 09.00, men du kan skriva ditt inlägg redan nu.

Denna chatt är stängd.

  • Nu stänger vi chatten för i dag! Hann dessvärre inte svara på alla era frågor och kommentarer idag, men får hoppas vi hinner med mer nästa gång.

    Ha en fin dag!

  • Man behöver ingen högskole nivå för att räkna ut detta fenomen. Vi borde förbereda oss här först och främst. Sverige borde ha bättre framförhållning.

    Mikael

    Amen, Mikael.

    Fanny Jönsson
    24 nov 2022
  • Jag tror seriösa partier borde börja prata om och kalkylera på kostnader som följer av klimatförändringarna. Dels för att klargöra att det inte är gratis att strunta i klimatet, dels för att det faktiskt behövs.

    Samhället kommer påverkas på olika sätt, men vi är nästan totalt oförberedda på vad som kommer ske och hur vi ska ställa om för att hantera det.

    Kort sagt, hur ställer vi om för att hantera klimatförändringarna och inte bara för att förhindra dem (vilket vi misslyckas med)?

    Mathias K

    Ja, det håller jag med om. En sådan debatt hade jag gärna sett. Kanske i Agenda?

    Fanny Jönsson
    24 nov 2022
  • Är inte det så att SD är på väg att göra sej irrelevanta med sina uttalanden om klimatet på rekordtid.

    Lars-Erik Enoksson

    Jo, man hoppas det. Det försöker ha samma klimatförnekarretorik som Trump och Bolsonaro. Fräscht.

    Fanny Jönsson
    24 nov 2022
  • Alla regeringar har kunnat göra mer. Att klimatanpassa tar tid. Men just nu skriker kommunerna efter mer finansiering och underlättad byråkrati (läs denna artikel bl.a. https://www.altinget.se/bo/artikel/ge-oss-konkreta-forutsattningar-att-klimatanpassa-vaara-kommuner). Och de får bara en bråkdel av vad de begär. Nu sitter Kristersson vid ratten och han har alla möjligheter till att förändra denna trend, men hittills har jag inte sett någon vilja till att göra det.

    Jag hänger inte riktigt med i ditt resonemang...På vilket sätt är det Kristerssons fel att flera kommuner varken har kapacitet eller pengar för att klara av klimatanpassningen???

    Om det nu inte är kommunernas egna fel så borde väl åtminstone ett större ansvar ligga på den regering som styrt de senaste 8 åren än den som bara styrt senaste 2 månaderna?

    Frågande
    24 nov 2022