Rättsstaten måste tämja politikernas populism
Poliser ska vara utbildade och kompetenta
När vice rikspolischef Mats Löfving deklarerade att det finns ett antal kriminella klaner visste han precis vad han gjorde. Nya ord som beskriver kriminaliteten har en oemotståndlig dragningskraft på politiker och journalister.
Så har också Löfvings uttalade dominerat debatten i politikens talarstolar och på tidningarnas sidor. I dag höll riksdagen en speciell debatt om organiserad kriminallitet. Det betyder inte att verkligheten har förändrats på något avgörande sätt.
Sverige har haft kriminella nätverk, kriminella organisationer och till och med släkter med många kriminella tidigare. Vi har haft våld, utpressning och tystnadskultur också. Och politiker och opinionsbildare har diskuterat i stort sett samma åtgärder som är aktuella nu.
För att ta ett exempel, redan 2007 kallade den dåvarande justitieministern Beatrice Ask samman myndigheter som Skatteverket, Socialstyrelsen och Försäkringskassan för att diskutera kriminella organisationer. Den gången handlade det om MC-gäng, men slutsatsen blev densamma som idag.
Kriminella måste åka fast
Om vi ska komma åt kriminaliteten måste de kriminella åka fast, och ska det fungera krävs att myndigheterna samarbetar. Det är samma sak som Mikael Damberg och Ulf Kristersson säger nu.
Kriminella nätverk, antingen de kallas gäng, ligor, maffia eller klaner, är ett hot. Deras uppgörelser skadar inte bara individer, utan hela tilltron till samhället. Och som alltid är det de mest utsatta som drabbas värst.
Alla resurser, också hårdare straff, fler poliser och tuffare övervakning, måste kunna användas. Om rättsordningen bidrar till att göra unga till kriminella hantlangare måste den förändras. Men det betyder inte att samhället kan slänga alla principer över bord. Då förvandlas rättsapparaten själv till ett gäng eller ett nätverk.
Brott måste bevisas
Domar ska avkunnas av domstol, brott ska bevisas och bestraffning ska inte ske kollektivt. Poliser ska vara utbildade och kompetenta. Snabbutbildade andrarangspoliser, som Sverigedemokraterna nu föreslår, skulle bli ett rent hot mot säkerheten.
Snabbpoliserna ska ha "lämplig beväpning" enligt SD. Som om bristen på trygghet vore en fråga om eldkraft.
Misstänkta ska också ha en rimlig chans att försvara sig. Just det gör planerna på att överge den så kallade omedelbarhetsprincipen och godkänna tidiga förhör som bevis i rättegångar så farliga.
När ekot i förra veckan frågade de regionala polisdistrikten om klanerna blev svaren lite avvaktande.
Sektionschefen för underrättelseenheten i södra Sverige påpekade att det trots allt är individer, inte släkter, som begår brott. Den tillförordnade chefen i Göteborg påpekade att ingen är kriminell därför att man kommer från en viss kultur.
Det där är befriande. När stora delar av den politiska eliten rycks med i populistiska krav på enkla lösningar finns rättssamhällets reflexer ändå kvar hos dem som ska göra jobbet.